Blomningen av sälg, vitsippa och tussilago är några vårtecken som alla kan rapportera in på ett formulär som finns på sajten www.vårkollen.se. Bakom denna korta faktainsamling står Svenska fenologinätverket för, ett nätverk för universitet, organisationer och myndigheter som med allmänhetens hjälp samlar in data för att öka kunskapen om klimatförändringens effekter på växter och djur – hur de allt senare höstarna och tidigare vårarna påverkar arterna och deras samspel.

TV: Testa dina växtkunskaper!

Vill man hålla ett öga på naturens förändringar under en längre tid är man välkommen att bli så kallad fenologiväktare. Då följer man lövsprickning, blomning, fruktmognad, fröspridning och lövfällning i naturen under hela året. Observationerna rapporterar man då in systematiskt på sajten www.naturenskalender.se.

– I fjol fick vi in rapporter från 250 fenologiväktare. Vi letar hela tiden efter fler intresserade och målet är att vi skulle ha två fenologiväktare i varje kommun, berättar Kjell Bolmgren på SLU som är samordnare för Svenska fenologinätverket

Är det svårt att bli en fenologiväktare?

– Nej, det tycker jag inte. Men man måste tycka om att vara ute i naturen och hålla lite koll. Man måste också veta hur en björk, vitsippa, tussilago, blåsippa och andra vanliga växter ser ut, svarar han.

Som fenologiväktare ska man ha en möjlighet att följa förändringarna i naturen, vara ute två gånger i veckan och rapportera in förändringarna senast två-tre dagar från att de har skett.

Vem som helst kan gå in på sajten (www.naturenskalender.se) och rapportera in sina observationer, men för att kunna bli fenologiväktare måste man också anmäla sitt intresse för Svenska fenologinätverket.

– Vi kan då skicka över instruktioner för rapporteringen att de inkomna rapporterna ska vara jämförbara med varandra, förklarar Kjell Bolmgren.

På sajten finns också en möjlighet att på liknande sätt rapportera om bin och ett motsvarande fenologiväkteri om fåglar är på väg att dras i gång.

- Det är inte riktigt i gång än, men man kan anmäla sitt intresse till det. Och är man biodlare kan man anmäla sig till sajtens bikalender. Vi försöker utvidga verksamheten steg för steg, säger Kjell Bolmgren.

- Vi märker att det finns intresse och vi vill gärna ta fasta på det. Jag tror att många tycker om att vårtecken kan bli vetenskap och det känns motiverande att man kan bidra till forskning och miljöövervakning.

Svenska fenologinätverkets datainsamling för årstidens växlingar inom den svenska floran har pågått i sin nuvarande form i tio års tid. Dagens observationer kan jämföras med äldre data, tack vare att man från slutet av 1800-talet hade ett nätverk för motsvarande rapporter som gjordes från 700 platser i Sverige i 50 års tid.

– Vi har 350 000 observationer från den perioden som vi har digitaliserat och som vi använder. Det är illustrerar vilken fantastisk insats frivilliga kan göra och att vi kan hjälpas åt så att vi 100 år senare kan ha nytta av den informationen, säger Kjell Bolmgren.

Arbetet som gjordes tidigare är väldigt likt vad man gör i dag.

– Skillnaden är att vi kan hålla kontakt via mejl, facebook  och telefon. På den tiden skickade man in en blankett om året men likväl lyckades man hålla i gång den här verksamheten.