Anmäl text- och faktafel

SMHI:s funktion Allmänhetens oceanograf håller koll på havsmiljön och det oceanografiska läget inklusive algblomningen i hela Östersjön.

Deras oceanograf Magnus Wenzer påpekar att det för närvarande finns mycket ytansamlingar och mycket alger i vattenmassan ute till havs.

– Får vi då pålandsvindar och lite lugnare väder intill kusten får vi ytansamlingar som bildar mattor. De vill upp till ytan för att få ljus, säger han.

Han påpekar att på de senaste satellitkartorna - kartorna uppdateras en gång per dygn - ser man att hela området både söder om och norr om Stockholm har stora ansamlingar av alger just nu.

För att få veta mycket som nått kusterna är man beroende av länsstyrelsernas rapporter.

– Det är svårare att se på de kustnära områdena på våra satellitbilder.

Det kan också vara rikliga ansamlingar på en plats medan det är bättre bara några hundra meter bort. Detta beror bland annat på vindarna och på hur uppblandade algerna, och de giftiga cyanobakterierna, blivit i vattnet under tiden som de drivit in mot kusten.

Klart är dock att utbredningen är unik. Dels för att blomningen kommit så tidigt på säsongen och dels på att den är så riklig.

– Utbredningen av cyanobakterier är väldigt stor. Det är inte ofta som vi ser så stor utbredning, så enligt vad man säger här i huset tangerar det här rekord, säger Magnus Wenzer.

Alla alger är inte giftiga. Alla de blågrönalger som brukar oroa oss människor är inte giftiga, och de är egentligen inte ens alger, utan bakterier.

Det är däremot nästan omöjligt att veta hur mycket av de giftiga cyanobakterierna som finns i ansamlingarna. Klart är dock att även om de giftiga algerna inte skulle synas så finns de där.

– Man måste utgå från att de finns där när det är så kraftiga ansamlingar, säger Magnus Wenzer.

Både giftiga och icke giftiga alger kommer antagligen att finnas kvar ett bra tag till. Hur länge de blir kvar beror på hur mycket näring som det finns kvar i vattnet och om det är gynnsamma förhållande.

– Då pratar vi om lugnt väder så att de inte blandas ner, och att det är soligt och varmt.

Näringstillgången är också viktig. Cyanobakterien är mera seglivade eftersom de livnär sig på fosfor. Medan andra alger även behöver kväve.

– Så länge det finns fosfor i vattnet klarar de här sig rätt bra.

Magnus Wenzer påpekar att det fortfarande finns gott om fosfor i Östersjön trots att man gjort stora framsteg när det gäller att minska tillflödet av näringsämnen.

– Det har gjorts väldigt mycket för att rena läckage från både jordbruk och från reningsverk och liknande. I dag kan man nog säga att de lever på gamla synder.

Östersjön har ett mycket komplicerat och slutet system med stora svårigheter att få sitt vatten utbytt. Detta på grund av det smala sundet mellan Sverige och Danmark.

– Så trots bättre rening så släpar det efter.

De syrefria bottnarna släpper också ut fosfor vilket enligt Magnus Wenzer innebär att cyanobakterierna har en ganska bra tillvaro i Östersjön i år.

Cyanobakterier är mikroskopiska organismer som tidigare har kallats blågröna alger därför att de vid massförekomst, blomningar, ser ut och uppför sig som alger. Det finns många olika arter och släkten av cyanobakterier.

Vissa arter kan bilda gifter, toxiner. Det finns olika typer av toxiner som ger olika typer av effekter och har olika grad av giftighet. Man räknar med att mellan en tredjedel och hälften av blomningar av cyanobakterier är giftiga.