Under 2021 ska en utredning studera möjligheten att dela upp Nynäshamns kommun i mindre enheter. Nyligen rapporterade NP att två olika delningsalternativ ska studeras.

Vad utredningen kan komma fram till återstår så klart att se. Men en del ledtrådar kan man få av den utredning som organisationen Sveriges kommuner och landsting för ett knappt decennium sedan gjorde i grannkommunen Botkyrka. Man tog då reda på om det skulle vara möjligt för kommundelen Tullinge att bryta sig loss därifrån.

Befolkning och ekonomi

En sak som är tydlig i den utredningen är att det inte finns något direkt samband mellan en kommuns invånarantal och dess ekonomi: "Det finns både små och stora kommuner med dålig ekonomi, likaväl som det finns kommuner i olika storleksklasser med god ekonomi", står det.

Distriktet Tullinge har i dag över 20 000 invånare, men när utredningen gjordes var invånarantalet ungefär 17 000. Det innebär att befolkningen var något större än i de nya kommuner som skulle uppstå efter en kommundelning i Nynäshamn:

"Enligt indelningslagen ska en kommun ha ett tillräckligt befolkningsunderlag för att kunna fungera. Vad som kan anses tillräckligt kan diskuteras, men en folkmängd på 16 000–19 000 invånare torde under alla omständigheter kunna bedömas som tillräcklig".

Invånarna i Tullinge har generellt betydligt högre inkomster än genomsnittet i Botkyrka kommun. Dessutom är arbetslösheten lägre. Man skulle därför kunna tro att en utbruten Tullinge kommun skulle bli ekonomiskt välmående, men samtidigt lämna de lite fattigare delarna av Botkyrka kommun i sticket.

Men det är en villfarelse. Tullinge har också, visade utredningen, en högre andel barn och en högre andel äldre personer i sin befolkning jämfört med Botkyrka kommun generellt. För dem behövs kommunal service, som det kostar pengar att driva. Dessutom skulle ett utbrutet Tullinge gå miste om miljonbelopp från statens kommunala utjämningssystem, som är gynnsamt för Botkyrka.

Sådana omständigheter kommer också att vara viktiga i den utredning som nu ska genomföras om en delning av Nynäshamns kommun. Det finns ingen tillgänglig offentlig statistik uppdelad på de olika distrikten som skulle kunna ge en tydlig föraning om hur Nynäshamn, Ösmo, Sorunda och Torö skulle påverkas.

Ett utbrutet Tullinge kommun skulle ha möjlighet att ordna både en bra kommunal service och en god ekonomi om kommunen sköts på ett bra sätt, konstaterar utredningen.

Organisation och medarbetare

För att kunna driva en kommun på ett professionellt sätt krävs också att man kan rekrytera kvalificerade medarbetare. Nynäshamns kommun är en del av Stockholms län, där det råder hård konkurrens om viss personal. Till exempel har det ofta varit utmanande få tag på tillräckligt många behöriga lärare som vill jobba i Sorunda.

I utredningen om en utbrytning av Tullinge framhåller Sveriges kommuner och regioner att en tydlig skillnad mellan större och mindre kommuner, är att större kommuner har möjlighet att hålla sig med egna specialister inom olika verksamhetsområden. När mindre kommuner behöver sådan kompetens kan man i stället bli tvungen att hyra in konsulter.

Lokaler

Om Tullinge hade brutit sig ur Botkyrka kommun skulle det också ha uppkommit utmaningar med lokaler. Det fanns inga lediga kommunala kontor på plats i Tullinge och om man skulle ha utlokaliserat en massa tjänstemän dit så hade det kanske börjat eka tomt i en del utrymmen i Botkyrkas gröna kommunhus i Tumba.

Nynäshamns kommun äger visserligen en kontorsfastighet i Vansta industriområde i Ösmo, som möjligen skulle kunna fungera som ett kommunhus. Men andra investeringar skulle förmodligen också bli nödvändiga.

Det blev inte någon kommundelning i Botkyrka, efter utredningen 2011. I en folkomröstning 2014 röstade en mycket stor majoritet av invånarna i Tullinge, 67 procent, ja till att bilda en egen kommun. Men i övriga kommundelar var motståndet större och det fanns ingen politisk majoritet för en kommundelning. Tullingepartiet – som är ett slags systerparti till Sorundanet Nynäshamns kommunparti – driver fortfarande frågan.