En utredning ska under 2021 undersöka om det är möjligt att dela upp Nynäshamns kommun i mindre delar. NP har tidigare berättat om vilka delningsalternativ som ska studeras och om lärdomar från den kommundelningsutredning som för knappt ett decennium sedan gjordes i grannkommunen Botkyrka. En av slutsatserna i den utredningen var att en delning inte skulle vara ekonomiskt gynnsam, varken för den del av kommunen som var tänkt att brytas ut eller för de kommundelar som skulle bli kvar.

I den statliga utredningen "Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget", som blev klar 2020 har utredarna räknat på motsatsen, för att ta reda på om kommunerna i Sverige skulle få en bättre ekonomi om de slogs samman till större enheter. Bland annat har man tittat på en möjlig sammanslagning mellan tre kommuner i Västmanland – Köping (cirka 26 000 invånare), Arboga (cirka 14 000 invånare) och Kungsör (cirka 8 700 invånare).

Beräkningarna visar att det ekonomiskt inte finns så mycket att vinna på sådana kommunsammanslagningar. Den allra största delen av en kommuns utgifter består nämligen av kostnader för sådan kärnverksamhet som måste finnas i närheten av medborgarna. Behovet av förskolor, skolor och äldreomsorg minskar inte bara därför att en mindre kommun går ihop med en större.

Kommuner bedriver också en del verksamhet som inte är lika beroende av avstånd, som till exempel tillståndshantering och olika typer av specialistfunktioner. I de fallen är det lättare för folkrika än för folkfattiga att bedriva en effektiv verksamhet. Men kommuner kan också samarbeta med varandra. Nynäshamn ingår redan i sådana samarbeten, på områden som till exempel miljö- och hälsoskyddstillsyn och upphandlingar.

I den statliga utredningen slås det inte tydligt fast hur många invånare en kommun behöver ha för att kunna stå på egna ben. Men utredarna framhåller att det finns en tydlig koppling mellan en kommuns befolkningsstorlek och vad den kan behöva klara av att göra, nu och i framtiden.

En tydlig sak som skiljer Sverige från andra nordiska länder är att de svenska kommunerna inte har ansvaret för primärvården, som här är en angelägenhet för landstingen. I Danmark, Norge och Finland är det en kommunal fråga. Om det till exempel – som i Nynäshamn – inte finns någon jouröppen vårdcentral i närheten blir det de lokala politikernas uppgift att förklara för väljarna varför det är så.

I Norge och Finland finns många kommuner som är väldigt små. Hälften av alla kommuner i Finland har färre än 6 600 invånare. Fram till nyligen var 5 000 invånare den motsvarande siffran i Norge. Många kommuner i dessa länder är alltså ganska jämnstora med distriktet Sorunda, där det bor knappt 6 000 invånare.

Både i Finland och Norge har det varit ett problem för de små kommunerna att klara av sina åtaganden, inte minst vad gäller primärvården. I Norge har man från den 1 januari 2020 slagit samman en del småkommuner. Inför de sammanslagningarna kom en expertkommission fram till att en kommun behöver ha mellan 15 000 och 20 000 invånare för att vara "robust". I Finland håller staten i stället på att försöka skapa någonting som liknar de svenska regionerna (tidigare landstingen), för att kunna föra över primärvårdsfrågorna dit.

I Danmark är läget ett annat. Enligt den danska staten bör en kommun helst ha minst 30 000 invånare. Hälften av alla kommuner i Danmark har fler än 45 000 invånare. Men de danska kommunerna har också fler obligatoriska uppgifter att utföra. Till exempel tar de ett större ansvar för arbetsmarknadsfrågor, ett område som också Nynäshamns kommun vill satsa på. Danska kommunala tjänstemän sköter en del av det arbete som i Sverige hanteras av statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Så hur många invånare som en kommun behöver ha beror både på vad staten anser att en kommun måste klara att utföra och på vad medborgarna förväntar sig av den. De faktorerna kommer förmodligen att bli viktiga i den kommande utredningen om att dela Nynäshamns kommun.

Fakta: Nynäshamns kommun och dess delar

• I hela Nynäshamns kommun bor 28 789 personer, enligt siffror från september 2020.

• Kommunen består av fyra distrikt: Nynäshamn (15 058 invånare), Ösmo (6 950 invånare), Sorunda (5 910 invånare) och Torö (593 invånare). Siffrorna gäller den 31 december 2019.

• Kommundelningsutredningen ska titta på två olika alternativ. Det ena alternativet är att både Sorunda och Ösmo bryter sig ur Nynäshamns kommun för att bilda en ny gemensam kommun. Det andra alternativet är att enbart Sorunda bryter sig ur och bildar en egen kommun.

• Kommunstyrelsen har beslutat att kommundelningsutredningen ska genomföras. Förslaget kommer från Sorundanet Nynäshamns kommunparti. I en omröstning fick det förslaget stöd från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.