Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Debatt: "Låt invånarna på Landsort få äga marken under sina hus"

Styrelsen för Landsorts Arrendatorsförening (LAF) skriver i en debattartikel om frågan om friköp av tomter på ön Öja.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

"Låt Landsortsborna få välja om vi vill äga eller arrendera marken under våra hus", skriver styrelsen för Landsorts Arrendatorsförening (LAF).

Bild: Kristina Laitinen

Annons

”Landsort ska leva året runt” skriver styrelsen för Landsorts Sjö- och Miljöcentrum (LSMC) i NP den 2/8. I detta är det lätt att instämma även för Landsorts Arrendatorsförening (LAF), som organiserar Landsorts 73 bostadsarrendatorer sedan 40 år. I denna ambition instämmer också de 24 Landsortsbor som inledde diskussionen om rätten att kunna äga marken deras hus och stugor står på - likt andra skärgårdsbor gör.

På Landsort har vi alltid ägt våra hus, men marken under dem ägs av staten, och för detta betalar vi allt dyrare arrendeavgifter. Frågan som vi i över 10 år drivit handlar bara om en enda enkel sak: att vi arrendatorer ska kunna få välja mellan att köpa marken under våra hus, eller fortsätta arrendera marken på marknadsmässiga villkor av staten genom Statens Fastighetsverk.

Annons

Annons

Nynäshamns kommun torde också önska att Landsort är ett levande skärgårdssamhälle året runt, även om kommunens bidrag till detta länge varit begränsat. Den detaljplan som kommunen antog 2000 och som förbjuder oss att äga marken under husen, har tvärtom bidragit till att göra investeringar och boende på Landsort dyrare och osäkrare. Under den tid som planen har gällt har våra arrenden blivit ungefär 15 gånger högre.

Möjligen kunde man ha hoppats att prisutvecklingen för de ägda husen i stället skulle blivit långsammare, men också den har varit stark. Samtidigt är det svårt att till rimliga villkor få lån på hus som står på ofri grund. Sammantaget har detaljplanen inte bara gjort det dyrare och osäkrare för de som bor på ön utan också med stor sannolikhet för de som skulle vilja flytta ut. Vem vill investera i sitt boende när ens arrendekostnad förhandlas om vart 5:e år? Det säger sig självt att detta inte bidragit till en mer levande skärgård året runt.

LSMC och de som förordar fortsatta förbud för oss Landsortsbor att äga marken våra hus står på borde anstränga sig mer för att motivera just detta. På vilket sätt gör förbudet möjligheterna bättre för en levande ö året runt? Vi tycker att utvecklingen under de gångna 20 åren tydligt visar motsatsen. Har antalet heltidsboende på Landsort ökat tack vare detta friköpsförbud? Nej, tvärtom. Har antalet arbetstillfällen ökat? Nej, tvärtom. Och varför, om motståndarna har rätt i sin teori om friköpsförbud, ska den enbart tillämpas på Landsort? Borde inte bostadsägande i konsekvensens namn ägande förbjudas mer generellt i skärgården, som ett sätt att göra den mer levande?

Annons

Det är ju eftersom dessa uppfattningar är så ohållbara som motståndarna mot friköp i sin argumentation ständigt blandar in andra faktorer som i grunden inte har med friköp att göra. Även denna gång skriver LSMC att det behövs arbetsplatser. Vi håller med. Man talar om vikten av hyresbostäder. Vi håller med. Man oroar sig också för vatten, hamnar och annat. Det gör vi också. Men inga av dessa frågor är tydligt kopplade till friköp av markplätten under våra redan ägda hus, vilket även framgår av den samhällsekonomiska konsekvensbeskrivning som kommunen tagit fram.

Annons

Företrädare för LSMC har tidigare hotat med att de som inte friköper kommer att få ta notan för ökade kostnader på ön efter friköp. Eller att Landsorts karaktär av öppen by - med stigar tillgängliga för alla – skulle försvinna. Men det stämmer inte. Dessa och andra frågor har 2020 tydligt klargjorts av Statens Fastighetsverk under "Frågor och svar om friköp av bostadsarrenden". Inget ändras av att de som vill köper de markplättar deras hus står på. När inte detta räcker spekulerar LSMC om hur fastighetsskatten kommer att utvecklas eller något annat som ingen kan veta.

Att en organisation som är verksam på en ö i Stockholms södra skärgård motarbetar sina grannars rätt att äga sin mark ter sig extra konstigt när man på en knapp timmes båtfärd från Landsort kan stiga iland på Mörkö. På denna ö, en av de få i skärgården med bostadsarrende, har de boende varit med om en mångdubbling av arrendeavgifterna de senaste åren. Nytecknade arrendenivåer på Mörkö ligger nu i snitt på 65.000 kronor per år med toppar långt över 100.000 kr. Hus som ägts i generationer har blivit värdelösa pga arrendehöjningen av marken under huset. I vissa fall har hus till och med givits bort.

Annons

LSMC organiserar en handfull motståndare mot friköp. I den friköpsenkät som LAF genomförde 2015 sedan ville hela 92% av arrendatorerna gå vidare med friköp. Även bland de heltidsboende arrendatorerna LSMC säger sig representera var ja-sidan i majoritet. Nu påstår LSMC sig även vara kommuninnevånarnas representanter i Landsortsfrågan. Vi vill därför påminna att över 80 procent av arrendatorerna som var folkbokförda i kommunen ville friköpa sin mark 2015. Vi är säkra på att stödet är minst lika stort idag.

Friköpsfrågan har i ett tiotal år hanterats av kommunens planavdelning. Den har också själv publicerat en kommentar i NP till de 24 arrendatorernas artikel. Där upprepas LSMC:s linje att frågan om friköp är mycket komplicerad och att allt mellan himmel och jord måste utredas ytterligare; som om inte 10 års handläggning av frågan borde räcka.

Annons

Svaret är på sitt sätt inte förvånande; avdelningen har länge visat tydliga tecken på att vilja fördröja frågan. Detta tycker numera inte bara vi Landsortsbor är anmärkningsvärt. Statens Fastighetsverk skriver den 6:e juni ett brev till kommunen där handläggningen av Landsortsärendet skarpt kritiseras. Det torde vara mycket ovanligt att en statlig myndighet på detta sätt kritiserar en kommun för bristande handläggning.

Mot ovanstående bakgrund är det skönt att ta del av kommunledningens tydliga signaler i Nynäshamnsposten den 7:e juli. Vi håller med Harry Bouveng och Maria Gard Günster: Riv av plåstret och låt Landsortsborna få välja om vi vill äga eller arrendera marken under våra hus! Vi ser fram emot en ändrad detaljplan som tillåter blandade boendeformer – det kommer skapa en god grund för framtiden och möjliggöra en levande skärgård.

Styrelsen för Landsorts Arrendatorsförening (LAF)

Annons

Annons

Till toppen av sidan