Det nya kyrkoåret har börjat. Första advent är i mitt tycke den största av kyrkans alla dagar.

Jag var tolv år, då jag med ren, klar och ung stämma fick bli medlem i kyrkokören på min födelseort. Det var stort för mig. Jag minns med glädje alla de vackra, mäktiga sångerna som kören framförde.

Otto Olssons ”Advent” har sedan följt mig hela livet, som en av de ståtligaste sångerna som kan framföras i en kyrka. Juldagsmorgonens ”Adams julsång” är också en sång, som med fint orgelackompanjemang bara måste finnas med. Underbar att lyssna till och att få vara med och sjunga i.

Besökarna i Ösmo kyrka första advent, fick inte lyssna till någon av de sångerna.

Det är ju kvinnans år i år. Våra suveräna kyrkomusiker Katarina och Unni, hade här hittat underbara sånger komponerade av kvinnor. Sångerna framfördes av en ensemble ur kyrkokören, som tolkade styckena på ett proffsigt sätt. En brassensemble ackompanjerade i en del av psalmerna. Det är så väldigt ”stort” med blåsinstrument. Man försvinner bort lite!

Från orgeln på läktaren hörde vi Barna Both – också han en fantastisk musiker. Kyrkoherde Mourath ledde högmässan och komminister Willny stod för predikan.

Arne Tillbom avtackades högtidligt av kyrkoherde Mourath, efter att ha haft uppdraget som kyrkovaktmästare i 40 år.

Efter denna högtidsstund serverades kyrkkaffe i församlingshemmet. Man hade även möjlighet att köpa med sig hem något av de vackra alster , syföreningen resp. stickkontakt hade tillverkat.

Ut i den kalla vintervinden kände vi oss tillfredsställda, efter den stämningsfulla Första Advent i vår fina kyrka i Ösmo.

Anna Möllerfält