Svar till Janice Junerud och Mats Lindqvist.

Nynäshamns gymnasium ska vara ett av länets starkaste, med fler elever och välfyllda klasser. Det är syftet med det utvecklingsprogram som näringslivs-och arbetsmarknadsnämnden sjösatte i januari.

Inledningsvis tar vi nu fram en långsiktig politisk målbild i syfte att kunna attrahera fler elever både från Nynäshamn och andra kommuner. Vi ser bland annat ett behov av att gymnasiet blir tydligare, både genom ett mer sammanhållet och profilerat programutbud och ett antal ”annorlundafaktorer” som kan ge skolan en starkare karaktär.

I nästa steg kommer förvaltningen och gymnasiet att, utifrån målbilden, ta fram en konkret utvecklingsplanplan som ska beslutas i november 2022 och genomföras i steg under kommande läsår. Att utveckla ett gymnasium på ett seriöst sätt är ingen quickfix utan ett arbete som måste göras omsorgsfullt, där vi också hinner involvera lärare och elever i arbetet.

Jag är därför väldigt glad över att vi så här långt haft en bra diskussion och bred politisk uppslutning kring utvecklingsprogrammet. Eftersom även Socialdemokraterna deltar aktivt i arbetet så blir jag lite förvånad över Juneruds och Lindqvists debattartikel. I denna och flera andra medieutspel från S verkar utvecklingsprogrammet inte existera.

I Socialdemokraternas egna utspel om gymnasiet är utgångspunkten alltid att inget grundläggande ska förändras: programutbudet ska ligga fast, lokalerna ska vara kvar och inget ska ändras i någons arbetsuppgifter. Lösningen är i stället en politisk hyresrabatt.

Jag tror att det är precis tvärtom. Vi kommer högst troligt att behöva göra just grundläggande förändringar – av programutbud, av lokaler och av arbetsuppgifter. Under lugna och ordnade former och med stor involvering av medarbetare och elever.

Junerud och Lindqvist frågar sig vad gymnasiets sköra ekonomi beror på. Orsaken är inte besparingar, som de antyder. Skolpengen – ersättningen per elev – är nämligen densamma i hela länet och ligger fast sedan tio år tillbaka, med viss årlig uppräkning.

Skälet är istället att ett litet elevunderlag och ett brett programutbud ofta har resulterat i väldigt små klasser. Dessutom har lokalerna under många år varit överdimensionerade. Detta tillsammans har bidragit till orimligt stora kostnader.

Lösningen på detta är dock inte att utmana gymnasieregionens regler om finansiering genom att gynna det egna gymnasiet med en politisk hyresrabatt. Det skulle äventyra vår medverkan i gymnasieregionen och därmed Nynäshamnsungdomars möjlighet att välja skola fritt i hela länet.

Det finns sammanfattningsvis ingen genväg för att stärka gymnasiets ekonomi. Vi måste locka fler elever. Från Nynäshamn, men också från andra delar av länet, och landet.

Mikael Persson (L), kommunalråd och ordförande i näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden