Annons

Annons

Annons

Annons

Insändare
"Fritidsgårdar lönar sig för samhället – om de satsar på rätt verksamhet"

Pontus Platemark (S) skriver i en insändare om att bra fritidsgårdar förebygger problem och därmed är lönsamma för samhället.

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

En bra fritidsgård bidrar till att främja ungdomars utveckling och förebygger samhällsproblem, menar Pontus Platemark (S).

Bild: Christian Youhana

Annons

Det har skrivits flera artiklar och även forskats en hel del kring huruvida fritidsgårdar utgör en god förebyggande ungdomsverksamhet eller som det ibland påstås, är mer av en samlingsplats för bråkstakar och som istället främjar sådant som till exempel kriminalitet. Inte sällan påstås samtidigt, att fritidsverksamheter är ställen som endast erbjuder en plats att “hänga på”, snarare än en plats där resurser, utbildning och mycket mer kan erbjudas för att bidra till ett både främjande och förebyggande arbete.

Det skall dock redan från början poängteras, att landets fritidsgårdar har som främsta mål, att bidra till ungdomars positiva utveckling genom att det vid i princip varje verksamhet finns både stabila och oftast utbildade vuxna ledare som är i hög grad kvalificerade att handleda de unga längs livets vindlande vägar. Detta samtidigt som i princip varje verksamhet arbetar efter gediget framtagna riktlinjer, verksamhets- och handlingsplaner. Dessa har samtidigt i uppdrag, att uppmuntra ungdomarna till att bli alltmer självständiga och stötta dem i deras kreativa strävanden för, att på så sätt kunna ta del av mer informella kunskapsprocesser.

Annons

Annons

Processer som kan möjliggöra sådant som deltagande i eftertänksamma diskussioner om de stora livsfrågorna. Frågor som bland annat mellanmänskliga relationer, sexualitet, makt och våld samt våldets mekanismer.

Det finns de som menar, att fritidsgårdarna är onödiga och dyra, men då kan det samtidigt vara bra att veta följande. Det finns studier som har uppskattat kostnaden till cirka 2 500 kronor per år och ungdom för de som tillbringar en större del av sin fritid på en fritidsgård.

Om man jämför den summan med kostnaden för en ungdom som Nynäshamns kommun betalar för att placera en ungdom på t ex ett HVB-hem så uppgår den kostnaden istället till cirka 2 000- 3 000 kronor per dygn eller en ungefärlig årskostnad på cirka 1 miljon kronor per år.

I princip all tillgänglig forskning pekar denna på, att landets fritidsgårdar i allt väsentligt bidrar till att skapa både öppna och trygga mötesplatser för våra ungdomar vilket bara det torde räcka för att öka tilliten till landets fritidsverksamheter vad än de kallas.

Det finns som sagt lite olika benämningar utifrån såväl tidsepok som driftsform. Nämnas kan bland annat begrepp som ungdomsgård, fritidsgård, föreningsgård och allaktivitetshus. Alla med lite olika beteckningar, men i stort sett exakt samma verksamhetsmässiga innehåll.

Vi bör samtidigt ha i åtanke, att landets olika fritidsverksamheter för ungdomar oftast är ett rent komplement till föreningslivet. Det förhåller sig nämligen så enligt all tillgänglig forskning, att de som besöker våra fritidsgårdar och liknande i mycket ringa utsträckning samtidigt deltar i föreningslivet.

Annons

Annons

Föreningslivet och fritidsgårdsliknande verksamhet utgör därmed tillsammans de allra viktigaste beståndsdelarna när det handlar om, att växa upp som tonåring i Sverige på sin fritid. Varje satsad krona på såväl föreningsliv som fritidsverksamhet utgör därför en klok investering såväl på kort som på lång sikt.

I Nynäshamns kommun är resurserna vid fritidsgårdarna idag mycket begränsade, främst när det gäller att kunna anställa personal vilket i sig i mycket hög grad begränsar verksamheternas möjligheter att hålla öppet. Därför är det mycket angeläget, att snarast öka de ekonomiska resurserna för denna mycket viktiga verksamhet.

Pontus Platemark (S), kandidat till kommunfullmäktige samt ordförande i SSU Nynäshamn

Annons

Annons

Till toppen av sidan