I en tid när skolans förmåga till likvärdighet alltmer ifrågasätts, barn och ungas liv blir alltmer digitala och stillasittande, och möjligheten för framtida generationer att ta del av de naturvärden, som vi alltför länge tagit för givet, riskerar att försvinna, anser vi att skolträdgårdar är mer aktuella än någonsin och skulle utgöra en värdefull motvikt mot denna utveckling.

Värdet av skolträdgårdar är ingen nyhet. De implementerades redan inom den gamla folkskolan och används fortfarande till viss del inom kommunens förskoleverksamhet, just för att barn och unga i ett så tidigt skede som möjligt ska få ta del av och få ta ansvar för det liv som naturen utgörs av.

I praktiken kan en skolträdgård vara en samling krukor likväl som en mer regelrätt trädgård, beroende på omständigheterna, men att våra elever förses med den praktiska pedagogik som ett omhändertagande av växter och natur innebär är ovärderligt och behöver främjas genom ett barns och ungdoms hela skolgång. Nyttjandet av skolträdgårdar inom undervisningen innebär en handfast, personlig och grundläggande förståelse för hur såväl vår natur som jordbruksnäring fungerar, utöver att det även innebär en ökad känsla av frihet och ansvar att få möjligheten att påverka sin skolmiljö.

Skolträdgårdar är oberoende av en viss typ av skolämne eller en elevs enskilda förutsättningar och kan implementeras inom alla ämnen och av alla elever, vare sig det handlar om att beräkna hur många ärtor som ett visst antal plantor kan förse oss med vid skörd, eller att färga tyg och måla med rödbetor och gurkmeja, eller att undersöka fotosyntesen och cellerna i ens egenodlade växter.

En sådan omhändertagande, jordnära och praktisk pedagogik, och det jämlika och förutsättningslösa utrymme som skapas därigenom, av att det är naturen och miljön som får stå i fokus, istället för elevers individuella prestationer, utgör även en grundsten i utvecklandet av en ansvars- och medkänsla för såväl ens egna behov som för vår gemensamma miljös sådana, och behoven av alla levande ting däri. Dessutom innebär det en såväl fysiskt som mentalt hälsofrämjande aktivitet för eleverna.

Nynäshamn har fantastiska möjligheter. Vi lever nära såväl skog som hav och de flesta av oss har ofta direkta erfarenheter av de värden av näring, råmaterial och skönhet som vår miljö förser oss med. Därav har vår kommun även ett stort ansvar. Ett ansvar att i ett så tidigt skede som möjligt och sedan kontinuerligt, bistå dess invånare med insikten om hur viktig vår miljö är för oss, om dessa värden ska kunna bevaras och värdesättas även av kommande generationer. Ett ansvar som, tyvärr, för tillfället alltmer låter sig överskuggas, där skolgårdar och givande utomhusmiljöer ofta blir nedprioriterade.

Därför har Vänsterpartiet i Nynäshamn väckt en motion, där vi yrkar på att kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram och utveckla en plan för skolträdgårdar i Nynäshamns grundskolor.

Om mänskligheten ska lära sig leva med och åt naturen på dess egna villkor, istället för att obevekligt ta av den, så börjar en sådan omställning oundvikligen med våra barn och ungas ansvars- och medkänsla för den, vilket kommunen måste värna i en allt större grad än den gör idag. Där menar vi att skolträdgårdar, implementerade inom all normal undervisning, är ett verktyg som kan åstadkomma just det.

Bodil Ekholm, fullmäktigeledamot för Vänsterpartiet Nynäshamn

Emil Fernström, ersättande ledamot i samhällsbyggnadsnämnden för Vänsterpartiet Nynäshamn