Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdom. Ny statistik från Socialstyrelsen visar på 14 833 cancerfall i Stockholm 2021. Ungefär var tredje person beräknas få cancer under sin livstid.

Det som ger hopp är att forskning och utveckling har lett till nya effektiva metoder för att diagnosticera och behandla cancer, vilket framgår i stiftelsen Forska! Sveriges nya faktablad om cancer.

Förutsättningarna att bekämpa cancer är bäst om man hittar och behandlar den så tidigt som möjligt. Screening innebär att stora grupper av människor undersöks för att hitta en sjukdom redan innan den gett symptom, i vissa fall även förstadier till den.

I Sverige är screening för bröst- och livmoderhalscancer nationellt etablerat. Sedan 2014 finns också en rekommendation från Socialstyrelsen om att screening för tjock- och ändtarmscancer ska ske för män och kvinnor i åldern 60–74 år. Dessvärre är detta ännu inte fullt utbyggt nationellt, trots att det nu är 2023.

Det skiljer flera år mellan olika delar av landet när det gäller implementering. En granskning som Cancerfonden gjorde förra året visar att programmet för tarmcancerscreening kommer att vara fullt utbyggd i hela landet först 2028. I Region Stockholm väntas utbyggnaden vara genomförd till 2026. Stockholm var dock föregångsregion och startade med tarmcancerscreening redan 2008, för åldersgruppen 60-69 år.

Europeiska rådet rekommenderade redan 2003 screening för tjock- och ändtarmscancer. I andra länder, så som Storbritannien, Danmark och Nederländerna, tillämpas screeningen i full skala. Det är inte rimligt att ett välfärdsland som Sverige ligger efter jämförbara länder.

Att behandla människor innan en sjukdom uppstår eller är långt fortskriden räddar inte bara liv och minskar lidande. Belastningen på sjukvården minskar och människor kan snabbare återgå till arbete och bidra till samhället.

Resultatet av forskning och utveckling behöver komma alla invånare till del. Chansen att få tidig diagnos och därmed öka möjligheten till att överleva allvarlig sjukdom i Sverige får inte bero på var man bor i landet. Jämlik vård borde vara en självklarhet.

Staten behöver ställa tydliga krav på politikerna i landets regioner att implementera ny kunskap och kostnadseffektiva metoder inom vården, i rätt omfattning enligt nationella riktlinjer. Motsatsen, att slösa bort liv och gemensamma resurser, är inte försvarbart.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska! Sverige

Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer

Anna Martling, överläkare Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset och professor i kirurgi, Karolinska Institutet

Tobias Alfvén, Barnläkare Södersjukhuset, professor Karolinska institutet och ordförande för Svenska läkaresällskapet

Jonas Ålebring, Medicinsk direktör Pfizer Sverige