Jag vill sända en tanke till alla nattens änglar som åker runt till våra gamla och sjuka, natt efter natt. De åker runt i ur och skur varje natt oavsett om det är vardag eller helg. De kommer till våra gamla och sjuka och erbjuder förutom personlig omvårdnad också ett tröstande ord, en kram, en smekning på kinden, empati och omtanke.

Samtidigt har de allt ansvar under sina arbetspass, då ”nattens änglar” inte har någon chef att rådfråga under nattens timmar. De tvingas ofta ta snabba beslut och sätter alltid sina vårdtagares bästa i första hand.

Ofta har de en arbetsbörda som inga andra skulle acceptera. De har ett tungt och slitsamt arbete, ändå har de alltid ett leende på läpparna och visar omtanken om våra gamla.

De arbetar nätter då vi andra sover, älskar, skjuter upp nyårsraketer eller gör något annat. Utan dessa nattens änglar skulle vi anhöriga inte kunna sköta våra egna arbeten eller få tid för våra egna barn.

I dagens samhälle bor vi inte alltid i samma stad som våra gamla föräldrar och vi borde alla visa uppskattning till alla dessa nattpatruller som gör att vi kan sova lugnare i vetskap om att våra äldre blir omhändertagna.

En som träffat nattens änglar