SVT:s kulturnyheter och Novus har påvisat att nio av tio svenskar känner att de saknar inflytande över offentliga miljöer. Detta borde vara en väckarklocka för samtliga politiska partier att på allvar lyfta frågan om medborgarinflytande över det offentliga rummet.

Vi sverigedemokrater har sedan länge lyft frågan om att demokratisera utformningen av det offentliga rummet. Offentliga platser och miljöer tillhör inte politiker och arkitekter – de tillhör folket. Att nio av tio svenskar känner att de saknar inflytande över sina offentliga miljöer säger mycket om hur vissa politiker och arkitekters smakpaletter inte överensstämmer med gemene medborgares.

Att så pass många medborgare upplever att de saknar inflytande över offentliga miljöer, påvisar att det finns ett demokratiunderskott i stadsbyggnadsfrågor. Inga tecken finns på att varken vänster- eller högerpolitiker i praktiken skulle skilja sig från varandra på området. Det är i våra offentliga miljöer som människor på en daglig basis lever och verkar. Att offentliga miljöer inte är estetiskt tilltalande för medborgarna, och att de dessutom bidrar till otrygghet är ett problem.

Givetvis känner politiker till att medborgare bryr sig om sina offentliga miljöer, men gängse ordning i Sverige har sedan länge varit att politiker sitter på en stor makt över det offentliga rummets utformning. Detta trots den ofta uttalade principen om armlängds avstånd. När en offentlig miljö gestaltas eller på annat sätt formges, behöver medborgarna involveras på ett tydligare sätt. Däremot hör vi ofta från vänsterkanten att det offentliga rummet först och främst tillhör professionen och inte medborgarna.

För oss sverigedemokrater är det en orimlig hållning. Vi förstår att medborgarnas åsikter behöver hörsammas om vi vill att offentliga miljöer ska bidra till trevnad och trygghet – tyvärr har inte den polletten trillat ner hos vänsterpolitikerna. Som kommuninvånare har man rätten att framföra sina synpunkter genom medborgardialog, något som regleras i plan- och bygglagen, men uppenbarligen tillgodoses inte medborgarnas åsikter i tillräckligt hög utsträckning sett till Novus undersökning.

Ordningen har således blivit snedvriden – offentliga miljöer ska bidra till att skapa en vackrare stadsbild och ökad trivsel, men när medborgare inte tillfrågas finns en stor risk att miljöerna istället bidrar till motsatsen.

Det finns både positiva och negativa arkitekturexempel att hämta i det alliansstyrda Nynäshamn. Det byggs mycket i vår vidsträckta landsbygd. Hamnområdet kommer att utvecklas framöver, och det är viktigt att det sker med medborgarinflytande. Kvarteret Fyren är stort, lite futuristiskt men ändå rätt och bra på sin plats. Den vackra Kulturskolan har några år på nacken (byggd 1915) men kan inspirera till byggande i lite samma stil, byggande som harmonierar stilmässigt.

Undersökningen påvisar att politiker i större utsträckning måste ta till sig medborgarnas vilja i stadsbyggnadsfrågor. Hur detta ska genomföras kan exempelvis vara genom medborgarråd som kanaliserar medborgarnas åsikter till politiken, alternativt genom omröstningar för att kommuner ska kunna förankra stadsbyggnadsfrågor hos sina medborgare.

Det är uppenbart att fler verktyg måste till för att medborgarna ska få större inflytande över offentliga miljöer. Vi sverigedemokrater anser att offentliga miljöer tillhör allmänheten och inte vissa arkitekter eller politiker.

Christoffer Edman (SD), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden

Alexander Christiansson (SD), kulturpolitisk talesperson

Leonid Yurkovskiy (SD), ledamot i riksdagens kulturutskott