Johann Wolf, SD, svarar i en insändare 5 maj, på en insändare från Lotta Stegmar om SD:s klimatpolitik. Johann hävdar att ”Vi har en väl genomtänkt och avvägd klimatpolitik”, och hänvisar till SDs valmanifest, sidan 23. Valmanifestet är visserligen på 12 sidor, men valplattformen, sid 23, handlar om klimatet, eller snarare om att vår klimatpolitik inte ska kosta onödigt mycket, inte medföra höga drivmedelspriser eller elpriser. Vi är dessutom så små att det knappast spelar någon roll vad vi gör. I förbigående nämns att ”Världen står inför ett allvarligt läge”.

Jag tittar i en insändare jag hade i NP i slutet av 2019. Där skrev jag

”Vi som lever i Sverige är globalt en priviligierad överklass, i toppskiktet för utsläpp per person. Det vet alla partier. Att anpassa sin politik till vad som behöver göras, är ingen given valvinnare. Man försöker i stället hävda att det egna partiets klassiska frågor är bästa lösningen på klimatfrågan.

SD har det nog enklast. Deras fokus är ju att vi, svenskarna, ska hålla ihop och bevaka våra privilegier. De behöver inte hyckla. Skam passar inte i deras kroppar. De kan till och med köra fram att krisen kanske inte kommer. Intressegruppernas gamla taktik att sprida tvivel.”

SD frågar sig inte vad Sverige bör göra, för att på ett rimligt sätt bidra till att hantera de katastrofer klimatförändringarna är på väg att medföra. De frågar sig i stället hur de med en populistisk klimatpolitik kan vinna röster. De vädrar morgonluft i den frågan. På just den punkten kan de ha rätt.

SD satsade i senaste valet bland annat på en ny ledamot, som hårt gick ut med att klimatkrisen var överdriven. Nu skar det sig med den ledamoten, men inte över frågan om klimatkrisen.

Johann påpekar att ”klimatförändringen inte förnekas av oss”, men fortsätter i samma stycke ”IPCC:s rapport från 2021 dementerar de tidigare katastrofbetonade förutsägelserna”. IPCC har i en lång rad rapporter allt mer betonat allvaret i klimatfrågan.

Till sist Johann, jag ser inte mitt ”tilltänkta livsprojekt försvinna om det kommer ut att klimatläget är mindre allvarligt än vad många trott”. Jag fyller 80 i höst. Om jag har något livsprojekt är det snarare att mina barnbarn ska kunna säga att morfar/farfar gjorde vad han kunde för att hans och andras barnbarn inte skulle drabbas så här av klimatförändringarna.

Anders Lindeberg, Nynäshamn