Har landsbygdsfrågorna blivit en politisk maktkamp istället för en möjlighet till ett bättre samhälle?

Efter att kommunstyrelsen beslutat om en landsbygdsberedning så står tre platser tomma av olika skäl och det verkar mer som makten att bestämma är viktigare för Socialdemokraterna än breda dialoger.

När Socialdemokraterna skriver i sin insändare att man inte ”bara” vill ha en observatörsplats utan man vill absolut ha ett större inflytande, så undrar jag varför just det partiet ska ha större inflytande än de övriga sex partierna, och när man samtidigt hade tänkt ge bort två av sina mandat?

För att sen beskriva sanningen från ett annat perspektiv så gjordes mycket klart att S-förslaget att förtydliga instruktionerna kunde tas med i beredningens arbete - men att inte detaljstyra arbetet innan beredningen lyssnat in kommuninvånare, näringsliv och civilsamhälle.

För som Socialdemokraterna skriver i sin insändare: ”Att landsbygdsberedningen ska genom dialog bidra till att minska klyftan mellan stad och land och utveckla Nynäshamn som en av Sveriges bästa landsbygdskommuner. Beredningen ska vara ett rådgivande organ för landsbygdsfrågor i kommunen och arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling inom ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.”

Så det borde vara en större drivkraft än att sätta sig på kanten med armarna i kors. Vad man nu gjort är att sätta sig på läktaren och vända ett gemensamt arbete om och kring landsbygden ryggen.

Redan vid senaste kommunstyrelsesammaträdet sträckte jag ut handen till oppositionen för att kunna mötas och tala om landsbygdsfrågorna över en kopp kaffe vilket då oppositionsrådet Isestad senare samma dag svarade jakande på. Så vad menar S egentligen?

Med förhoppning att de långsiktiga landsbygdsfrågorna är viktigare än politiskt gnabbande.

Bengt-Göran Pettersson (KD), ordförande i landsbygdsberedningen