I helgen 16-18 juni uppförde vi sång- och folklustspelet Wermlenningarne på Nynäshamns hembygdsgård. Vädret skulle bli soligt och varmt vilket det också blev ända fram till söndagen. Då regnade det, men strax innan föreställningen slutade det plötsligt att regna, uppehåll, jippi! Vi fick dock lite regn precis i slutet på akt 2 men det hindrade oss inte. Lite blöta blev vi, men vad gör det. Publikens applåder värmde.

Berättelsen skrevs redan 1846 av Ransätersonen Fredrik August Dahlgren. Musik och bearbetning är gjord av Andreas Randel.

Föreställningen har spelats i dur, men med inslag av moll. Vi förlorade vår kära Daniel Bergström, en fantastisk musiker och nära vän till många i ensamblen. Han var en strålande musiker som hade gjort alla arrangemangen av musiken.

Daniel avled på plats, några timmar innan premiären och upplivningsförsök pågick samtidigt som orkestern spelade hans musik. Vi alla i ensemblen kände stor sorg men fattade beslutet att ”The show must go on” ... allt till Daniels ära och vi gjorde det, vi gjorde det med bravur!

Daniel, du fattas oss alla! Vila i frid!

Berättelsen Wernmlenningarna är en färgstark kärlekshistoria om den fattiga torparflickan Anna och den rika bondsonen Erik.

Erik älskar Anna och de är innerligt förälskade men en infekterad familjefejd står i vägen för deras kärlek. Erik är tvingad av föräldrarna att gifta sig med den rika och högfärdiga flickan Britta, dotter till den förmögne Ola i Gyllby. Efter mycket dramatik får de älskade till slut varandra och det hela slutar med en pampig bröllopsfest.

Föreställningen speglar dåtidens problem såsom tvångsgifte, pengarna styr men också av komik som gestaltas av den käcka och glada Löparnisse, dåtidens tidning/historieberättare.

I ensamblen var vi cirka 80 personer; producenter, produktonsassistent, musiker, dirigent, folkdansare, folkmusiker, solister, ljudtekniker, kostymörer, inspicienter, koreograf, körsångare med flera. Även frivilliga från Hembygdsgården har bidragit med ovärderlig hjälp. Tack!

På premiären hade vi även Alexandra och hennes häst Bojar, kallad Bojan med i föreställningen. Han var en lugn men matglad häst.

Denna uppsättning har varit ett samarbete mellan MUG (Musiker utan gränser), Nynäshamns kommun, Nynäshamns Hembygdsförening, Nyble Allspel, Kulturskolan i Nynäshamn samt Nynäshamns Folkdansgille.

Anna-Lena Engström har varit initiativtagare och hon har genom sin utomordentliga erfarenhet kunnat sammanföra kulturen i Nynäshamn, som tidigare varit lite spretig. Nu samlades vi till en ny och spännande plattform där alla bidrog med sitt kunnande.

Ensamblen bestod av några få ”äkta” värmlänningar som kämpat med att lära ut dialekten.

Dirigent har varit Arne Almroth som arbetat tillsammans med Anna-Lena Engström som var både regissör och producent.

I spirande grönska så kom Värmlänningarna till Nynäshamns Hembygdsgård helgen före midsommar. Tiden backades tillbaka mer än 100 år och stugorna öppnades. En idyll där en liten by fylldes med liv och rörelse. Barnen lekte, vardagslivet pågick under föreställningen.

Att vi fick möjligheten att spela på Nynäshamns Hembygdsgård har vi Roger Hellström att tacka för. Vi har fått tillåtelse att bruka kläder och rekvisita m.m. från hembygdsgården. Kostymörerna har även sytt och fixat nya kreationer.

Vi har fått så mycket positiv respons på vår föreställning, som till skillnad från tidigare, utspelade sig i en miljö som gav en ”äkta bykänsla”, vi blev alla  tillsammans, en levande värmländsk by.

Det var många som kom till föreställningarna, i runda tal 500 personer.

Hembygdsföreningens frivilliga gjorde ett bra jobb med att sälja korv, kaffe och skrädmjölskaksförsäljningen.

Alla vi i ensamblen har njutit av att vi fick möjligheten att deltaga, utforma och uppföra denna föreställning. Vi har haft så roligt och blivit en stor härlig teaterfamilj.

Nu när sista föreställningen är slut infinner sig en stort tomrum. Vi saknar varandra, vår teaterfamilj, men framför allt saknar vi Er, publiken, som kom i torrt och vått för att titta på oss.

Stort tack till alla företag som bidrog med bubbelvatten, jordgubbar, bröd och blommor!

Kommer vi att göra en repris nästa år? Kanske. Men var och när får framtiden utvisa. Håll ögonen öppna! Plötsligt händer det!

Lena Allansdotter och Marita Eghult