I Sverige bor ett friluftsfolk. Nio av tio invånare anser att friluftsliv är bra för hälsan och sju av tio upplever återhämtning i naturen. Ändå är bara åtta av Stockholms läns tjugo svarande kommuner säkra på att de har en politiskt beslutad plan för arbetet med friluftsfrågor, visar Friluftsfrämjandets nya rapport Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv.

Det vardagsnära friluftslivet gör stor nytta för folkhälsan. När en kommun arbetar med att bevara och utveckla bostadsnära natur kan fler motiveras till mer utevistelse, vilket 60 procent av kommunerna svarar att de i stor utsträckning gör.

Glädjande är också att merparten av länets skolor har tillgång till natur inom 300 meter. Här finns goda möjligheter för fler elever att ta del av utomhuspedagogik och prova på friluftsliv. Och det behövs. Bara en av fem skolelever rör på sig enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation och Skolinspektionens granskningar visar att bara hälften av landets elever får den utbildning i friluftsliv som de har rätt till.

Positivt är att hälften av kommunerna i Stockholms län uppger att de under 2021 genomfört insatser med stöd av statliga LONA-bidrag. Men tyvärr tillkom under 2023 inga nya lokala naturvårdsprojekt som gynnar friluftsliv och folkhälsa på grund av kraftiga nedskärningar av naturvården i statsbudgeten vilket även drabbat länsstyrelsernas underhåll av friluftsinfrastrukturen.

I ett allt mer stillasittande Sverige har Kommittén för främjande av fysisk rörelse precis lämnat sin slutrapport. Den föreslår bland annat en fördubbling av anslaget till det organiserade friluftslivet. En ny Sifo-undersökning visar också att sju av tio svenskar vill att samhället satsar på friluftslivet. Stockholms läns kommunpolitiker har mycket att vinna på en ambitiös friluftspolitik. Varje satsad krona på fysisk aktivitet ger nästan fyra kronor tillbaka till samhället.

Ett kommunalt Friluftslyft kan ni politiker skapa så här:

1. Anta eller uppdatera en friluftsplan och säkerställ att friluftslivets infrastruktur och tillgänglig natur finns med i den fysiska planeringen.

2. Gör i dialog med förskolor och skolor en satsning på naturen som klassrum.

3. Prioritera föreningslivet i den kommunala budgeten så att fler barn och vuxna erbjuds ledarledda friluftsaktiviteter.

4. Få era rikspartier att förstå vikten av ett fördubblat statsanslag till det organiserade friluftslivet, LONA-bidragen och länsstyrelsens anslag för naturskötsel.

När vi krokar arm – regering, riksdag, länsstyrelser, kommuner och friluftsorganisationer - kan vi se till att många fler invånarna byter skärmtid mot skogsluft och hittar fram till rörelseglädjen och välbefinnandet som de flesta upplever i naturen.

Leif Malmlöf, ordförande Friluftsfrämjandet Region Mälardalen

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet

Kerstin Andersson, för I Ur och Skur Utveckling