När riksdagen nu stängt för sommaren så är det ett förlorat riksdagsår vi lägger till handlingarna. Före valet lät det på Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som att det enda som krävdes för att ”få ordning på Sverige” var en majoritet i riksdagen.

Som moderatledaren Ulf Kristersson ofta påpekar så har vi nu för första gången sedan 2010 ett regeringsunderlag med majoritet i riksdagen. Det borde ge klara möjligheter för att ta itu med de samhällsproblem Sverige står inför.

Av SD-regeringens ”rivstart” blev dock ingenting. Under det första riksdagsåret har de endast lagt fram 91 propositioner – det lägsta antalet sedan enkammarriksdagen infördes 1971. Det är avsevärt färre än det genomsnittliga antalet på 164 propositioner under de senaste tio åren.

Även under 2018/19, när regeringen tillträdde först i slutet av januari, lades det fler propositioner än i år. Dessutom verkar SD-regeringen inte ha några planer på att ändra detta mönster framöver. De har endast inlett en tredjedel så många utredningar som under ett genomsnittligt år.

Inte ens när de faktiskt lägger fram propositioner handlar det om någon ny politik. Ebba Busch (KD) talar mycket om att stärka energisystemet, men under hela året har hon bara lagt fram tre propositioner – och alla dessa är implementeringar av EU-direktiv. Det är alltså inte politik som Busch har tagit initiativ till, utan snarare lagstiftning från EU som hon är tvungen att införa.

Regeringens bristande handlingskraft är ett allvarligt problem eftersom samhällsproblemen hopar sig. Inflationen ligger fortfarande på en hög nivå, och matpriserna har inte stigit så snabbt sedan 1950-talet. Dessa prisökningar sätter också press på välfärden, och många kommuner och regioner står nu inför stora nedskärningar om de inte får hjälp.

Som socialdemokrater har vi föreslagit flera åtgärder för att hantera dessa utmaningar, såsom tillfälligt höjda barnbidrag, elräkningsakut, folkhemsel, skuldakut, matpriskommission, höjt underhållsstöd och tankrabatt. Tyvärr röstar regeringspartierna och SD nej till dessa förslag i riksdagen, men vad har de själva att erbjuda?

Serkan Köse (S), riksdagsledamot från Nynäshamn