Annons
Vidare till nynashamnsposten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Café Gudbys kulturkvällar är i gång

Café Gudbys kulturkvällar har dragits i gång. Nennes personliga berättelse förgyllde midsommardagens kulturafton.

Anmäl text- och faktafel

Nu är sommaren här och med den börjar Café Gudby´s kulturkvällar. Det kommer att bjudas på fina program, som innehåller sång, musik och trevlig samvaro, under fem söndagskvällar i juni, juli och augusti. Midsommardagens kulturkväll inleddes med att besökarna tillsammans sjöng “I denna ljuva sommartid”. Vad passade bättre i den här ljuvligt sköna sommarkvällen. Bernt Wåhleman läste några tänkvärda rader ur Bergspredikan. Vid en liten paus ombads Magnus Luthman spontant spela “nå´nting” på pianot. Som den musiker han är, framförde han en för stunden komponerad improvisation. Nenne Panrike, som var kvällens gäst, tog till orda och berättade om sitt liv med att vara blind. Hon berättade att hon varit blind sedan treårs ålder. Vid en del tillfällen ville hon inte “visa” eller låtsas om att hon var blind. Men så småningom gick det ju inte att dölja. – Folk frågade mig hur jag kände, hur jag upplevde att vara blind. Men jag svarade dem att "jag vet ju inte om något annat", berättade hon.

Nenne hade sin egen fantasi om föremål och färger och hon berättade för oss hur hon upplever bilder. När hon var ung ville hon gärna fotografera. Hon fick rådet att “Du kan göra nästan vad Du vill, men fotografera kan Du inte. Lyssna på musik och skriv ner vad Du känner”. I tjugoårsåldern blev hon gatumusikant under cirka 7-8 år, då hon gjorde en yttre men även en inre resa tack vare musiken. Musiken förenar, som vi alla vet. För femton år sedan gick hon igenom en hypnos – en terapi, där man går in i sig själv.

– Jag fick delvis tillbaka min syn till och från under några år. Jag blev chockad under de här synupplevelserna, berättade hon. Hon skrev en sång år 2005 som hon framförde här och som handlar om att “alla lever på sitt sätt”. Så sade Nenne på ett lite “plirigt” sätt:

– Men jag har börjat fotografera och jag är ett med min kamera. Jag döper alla bilder. Hon visade några bilder för oss. En heter “solvarma tårar” och är en bild där gräset “glänser vackert grönt efter ett varmt regn”. När hennes berättelse började ta slut sade hon:

– Det är så mycket jag vill säga, tankarna står i kö.

Nenne avslutade sitt framträdande med att sjunga en sång som hon textade i stunden vartefter hon sjöng. Det var fantastiskt. Sången har en fin melodi och Nenne har en otroligt vacker ren röst. Det var en högtidsstund att få möta Nenne.

Efter denna fina upplevelse b juds alla besökare på jordgubbs-. hallon- och mandeltårta och kaffe. Gott, gott, gott – vilken fest i sommarkvällen. Hoppas Café Gudby får många gäster under de följande söndagarna.

Anna och Max Möllerfält

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel