Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Cirkel om gårdar och torp i Ösmo avslutades med intressant vandring

Flera historiskt intressanta platser besöktes när cirkeln "Gårdar och torp kring Ösmo kyrka" avslutades.

Annons

Anmäl text- och faktafel

Vid den avslutande vandringen den 14 juni för cirkeln ”Gårdar och torp kring Ösmo kyrka” tog jag upp en del av ett citat från Viktor Petterssons bok Folklivsskildringar från Ösmo, från tiden under andra halvan av 1800-talet:

”En mycket anlitad backe var den långa Nyblebacken. Mellan två större ihopbundna kälkar lades en lång planka, på vilken så många, som kunde få plats, placerade sig. Under glam och hurrande bar det så iväg med en fart, som till sist blev så stark, att de styrande ej kunde behålla herraväldet över kälkarna utan styrde i diket, under stor munterhet när alla rullade över varandra. Gick det bra, åkte man förbi komministerbostället fram till mejeriet vid årännilen.”

Kanske ett något våghalsigt nöje. Intressant att ett mejeri fanns i närheten av hembygdsgården. Under cirkeln har tidigare nämnts de nu nedlagda mejerierna vid Ösmo station.

Före detta Kyrkskolan besöktes först. Den är från 1870 och byggt av timmer från Järflotta. Nu är den dansskola för föreningen Ösmo Barn och ovanför finns en senare kyrkskola från 1910, nu privat bostad. Söder om gamla kyrkskolan finns en före detta lärarbostad från 1929, som nu är en privat bostad.

Följande gamla skolor har funnits inom Ösmo socken med uppförandeår: Skolmästarbostaden i Gryt 1727, och samtidigt en kyrkskola vid Ösmo kyrka, Hagalund (f.d. Södra skolan) 1847, Norra Skolan 1848, Söderby skola 1850, Kyrkskolan 1870, Valsjö skola 1875, Fagersunds skola 1875, Herrö skola 1880, Yxlö skola slutet av 1800-talet, Djursnäs skola 1904 och nya kyrkskolan 1910. Vera Magnusson och Birgitta Karlsson berättade om några minnen från tiden i den senare skolan: lite otäckt vid besök i utedassen och hämtning av brännbollar, som rullade ned i slänten till den gamla kyrkskolan.

Nynäshamn tillhörde Ösmo kommun till 1911 och där fanns vid denna tidsepok: Kullsta skola från 1846 och gamla Viaskolan, som byggdes 1905.

Nyble gård är uppförd 1828 och var komministerbostad till 1911. Gården har anor från 1275 och Hertig Erik och testmenterades1680 till Ösmo sockenkyrka av Helena Fleming på gården Djursnäs. Nu är den Ösmo hembygdsgilles hembygdsgård. Viktor Appelbom var komminister mellan 1884 till 1911 och var den siste komministern, som bodde i Nyble.

Visthusboden snett bakom gården är från 1823. Dansbanan har tillkommit på 1970-talet och i skogspartiet öster om dansbanan finns stengrunden kvar efter en jordkällare, som har haft en liten stuga ovanför. En mindre dansbana med en liten scen fanns först öster om de gamla lindarna från senare delen av 1700-talet.

För att höja jordbruket på Södertörn till en högre nivå beslöt Stockholms läns lantbrukssällskap 1890 att ett möte skulle hållas i Ösmo invid skolan vid Nyble.

På Nyble äng, öster om den plats där det gamla mejeriet stått kunde man vinna pris genom att delta i plöjning.

Några nedslag i Gryts historia. År 1704 brann hela byn ned och enbart kreaturen kunde räddas.

År 1712 besöktes gästgiveriet, som ägdes av Anders Larsson, av egna trupper, som stal 17 hästar, foder till hästarna och mat till sig själva. Detta blev en tingssak vid Sotholms häradsrätt.

Storskifte genomfördes 1762 i Gryt då man värderade byn och gränserna mot andra byar. Valla krog nedanför kyrkan övertog 1763 rollen som gästgiveri framtill 1906.

Milstenen i Gryt är en så kallad halvmilsten, som sattes upp år 1777 av landshövding Gyllenborg. Den står fyra och ett halvt gammalt mil (48 kilometer) från Stockholms slott. Inom Ösmo gamla sockens gränser finns åtta stenar med ett avstånd på omkring 2,6 km mellan varje och den yttersta i Tottnäs.

På lantmäteriets storskifteskarta från 1762 för Gryt finns intressant nog utmärkt texten ”Gästgifware Tafla” och en hussymbol strax söder om milstenen och väster om där vägen delar sig genom den gamla landsvägen söderut mot Tottnäs och vägen upp till själva byn i Gryt.

Grytbackens skålgropar beskrevs, som är fornminnen i form av en i sten huggen grop.

Skålgropen förekom främst under bronsåldern och räknas som en hällristning. I Grytbacken finns 989 skålgropar och härrör från bronsåldern för ca 3000 år sedan. Havet stod då 15-20 m högre än idag. Här finns Stockholms läns rikaste plats med hällristningar.

Platsen där ett järnåldershus låg visades på håll. Den ligger 250 m SV om Ösmo kyrka i en ficka där en fem kilometer lång havsvik söderifrån, en gång nådde sitt slut.

Långhuset var från tiden yngre bronsålder och äldre järnålder. Man hittade 1992 följande spår: 73 stolphål, 13 pinnhål och tre härdar. En kopia av huset finns idag vid Körunda.

Tack för visat intresse för cirkeln och många fina råd och intressanta berättelser.

Bengt Agemark, vandringsledare

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel