Annons
Vidare till nynashamnsposten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: "Det politiska ledarskapet och skolans kris"

Sten Ask och Tommy Söderblom skriver i en debattartikel om besparingarna som drabbar skolor och förskolor i Nynäshamns kommun.

Nu hopar sig mörka moln över den kommunala ekonomin i Nynäshamn. Läget försämras i takt med att den allmänna konjunkturen viker nedåt. Med oförändrad skatt kommer nedskärningarna i den kommunala budgeten att bli brutala. Stålbadet ter sig oundvikligt. Här sätts det politiska ledarskapet på ett verkligt styrkeprov. Kommer jämlikhetens och rättvisans fana att hållas högt? Kommer de ansvariga politikerna att slå vakt om välfärdens kärna - skola, vård och omsorg - och därigenom skydda de mest utsatta? Sätter de ett solidariskt samhälle främst, som är en förutsättning för att främja den allmänna tilliten och gemenskapen medborgarna emellan. Det finns inga genvägar. Den gemensamma välfärden måste ständigt och jämt vårdas för att inte urholkas och till slut helt trasas sönder

Intrycket får aldrig skapas att en bra skola, en sjukvård efter behov och en god miljö kan åstadkommas utan personligt engagemang och aktiv medverkan av engagerade medborgare. Politiken har misslyckats med sin uppgift att ge demokratin tillräcklig kraft. Det krävs en bred folklig mobilisering för att skapa en sådan kraft.

Politiska slogans blir lätt till en verklighetsflykt. Från vår horisont är vi djupt bekymrade över tillståndet i kommunens skolverksamhet. Förr fungerade skolan som en mötesplats för elever från alla samhällsskikt, den jämnade ut kunskapsklyftor och förutsättningar mellan barnen. Idag finns inte den skolan kvar. Den har ersatts av en skola, som är sämst för de barn, som behöver den bäst.

Enligt skollagen (1 kap. 9§) ska alla elever ges rätt förutsättningar för att klara kunskapskraven i skolan, utbildningen ska vara likvärdig. Skolan har en tydlig uppgift i att stimulera social rörlighet, det vill säga minska föräldrarnas inflytande på studieresultat och därmed framtida yrkesval. Det är helt i linje med de nödvändiga förutsättningarna för en positiv integration.

Nynäshamns skolverksamhet har rankats som en av Sveriges absolut sämsta vad gäller de kommunala insatserna. Det är djupt allvarligt men trots detta har vi inte hört ett vettigt ord från kommunens ledande skolpolitiker till försvar för det kritiska tillståndet. Vi frågar oss allvarligt: Har de ansvariga skolpolitikerna abdikerat från sina förtroendeuppdrag? Hur ser annars analysen ut av den kritiska situationen? Vilken strategi följs för att vända den negativa trenden? Det går inte att gömma sig – en fungerande demokrati kräver öppenhet!

De ledande kommunpolitikerna har högstämt förklarat att deras främsta mål är att satsa på skolan. Det rimmar illa med vad vi nu upplever, helt fjärmade från verkligheten. Stora nedskärningar på personal och verksamhet ska genomföras i en redan brandskattad verksamhet. Löftena om en satsning på skolan framstår därför som tomt prat eller rent politiskt hyckleri. Vi frågar oss även: Vad gör oppositionen?

En god och likvärdig utbildning ger alla elever möjlighet att förverkliga sina livsmål. I början av 2000-talet låg de svagaste elevernas prestationer i Sverige över, ofta långt över, motsvarande resultat i andra länder. Just för denna grupp har tappet varit dramatiskt. Skolan kompenserar inte längre för att många elever har sämre förutsättningar än andra, inte heller för dem, som kommer från mindre resursstarka hem. Detta är djupt tragiskt för individen och en förlust för samhället. Enligt socialstyrelsen är låga eller ofullständiga betyg i nian den viktigaste riskfaktorn för psykosociala problem och kriminalitet.

Det har skapats ett system där bristen på likvärdighet förstärker sig självt. Klyftan mellan elever från skilda bakgrunder fortsätter att vidgas. Trots en svår situation gör många lärare i Nynäshamn en beundransvärd insats med knappa ekonomiska resurser och ringa stöd från det omgivande samhället. En bra lärare är den viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas i skolan. Risken för en lärarflykt är överhängande.

Skolverksamheten i Nynäshamn lever inte upp till skollagens förpliktelser när den möter verkligheten. Problembilden i skolan blir en dyster läsning när det gäller det kompensatoriska uppdraget. Det beror främst på att resursfördelningen till dem, som riskerar att halka efter, är självdestruktivt svag. Det framstår som ett svek mot de elever, som inte har kognitiva förutsättningar att klara de uppsatta målen. Nyanlända invandrare utgör därvid en särskild utmaning för skolan.

Det ska vara krävande att gå i skolan. Det förutsätter samtidigt en bra skolmiljö med skärpta krav på en god disciplinär ordning. Det är så grunden läggs för att eleverna ska tillgodogöra sig goda kunskaper, som är skolans främsta mål.

Vi är inga domedagsprofeter. Vi är fast övertygade om att den negativa trenden kan vändas med en konsekvent och framsynt skolpolitik. Det kräver framför allt ett insiktsfullt politiskt ledarskap, som idag saknas. Det kommer dock att ta tid men även kräva tålamod för att skapa en skolverksamhet, som ger alla ungdomar en god start i yrkeslivet. “No child left behind”, som det amerikanska idealet har myntats.

Det är ett anständigt krav, som medborgarna har all rätt att ställa på kommunens skolpolitiker. Skolan är den i särklass viktigaste kommunala uppgiften för att bygga ett jämlikt och rättvist samhälle. Att satsa på barn och ungdom är vår viktigaste investering för framtiden. Dagens skola formar morgondagens samhälle.

Sten Ask

Tommy Söderblom

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel