Annons
Vidare till nynashamnsposten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: "Medborgarinflytandet måste stärkas"

Sten Ask, Staffan Holmberg och Tommy Söderblom skriver i en debattartikel om demokrati och medborgarinflytande.

Anmäl text- och faktafel

Vi möts idag av svarta rubriker om kommunernas ekonomiska kris. Nästan alla tvingas till smärtsamma besparingar, omprioriteringar och skattehöjningar. Nynäshamns kommun utgör inget undantag. Staten har gott om pengar samtidigt som kommunerna har det ytterst påvert. Kommunerna befinner sig i rikspolitikens slagskugga men har ansvaret för att upprätthålla en anständig välfärd för alla medborgare. Det är de mest utsatta som drabbas hårdast och den stundande konjunkturnedgången kommer att göra det etter värre.

Det kommunala självstyret är ett av den svenska demokratins fundament men förutsätter att väljarna har ett löpande inflytande. Så är det knappast idag. Framtiden för demokratin är inte bara en fråga om allmän rösträtt och majoritetsstyre. Den kräver också öppenhet, engagerade medborgare och en vital och livskraftig opposition.

Antalet förtroendevalda har drastiskt minskat från 200 000 år 1971 till färre än 35 000 idag. Det har lett till att det politiska engagemanget på lokal nivå håller på att förtvina. Maktkoncentrationen och centraliseringen har blivit alltmer påtaglig liksom klyftan mellan väljare och valda. Många medborgare känner sig utanför och politikerföraktet göds, som aldrig tidigare. Detta har bidragit till att den högerpopulistiska argumentationen har vunnit terräng. Det är en allvarlig och skrämmande utveckling.

Makten ska granskas och öppenhet ska råda. Det har aldrig varit tanken att makthavare ska fatta beslut bakom “lyckta” dörrar. Det är en demokratisk plikt att söka finna former för att ge medborgarna ett ökat inflytande och låta dem få sin röst hörd i de kommunala angelägenheterna. Kommunledningen och partierna bör därför bjuda in till offentliga möten i angelägna ämnen. Så skapas ett viktigt forum för att möta väljarna men även att väcka ett ökat politisk intresse och engagemang.

I Nynäshamn liksom i många andra kommuner råder det numera ett svagt intresse för att få människor, främst yngre, att engagera sig i kommunpolitiken. Det råder därför en ytterst svag konkurrens om de kommunala förtroendeuppdragen. De sunda motkrafterna för att hävda medborgarnas intresse blir därför inte heller tillräckligt starka.

Politik ska ytterst handla om politikutveckling att i takt med tiden forma medborgarnas framtida Nynäshamn. Det innebär att tålmodigt och ambitiöst lägga fram genomarbetade och väl förankrade förslag i fullmäktige. Politiken kan aldrig formas genom ovärdiga debatter på Facebook eller andra sociala media, vilka inte sällan kan ses som tillhåll för en osund demokratisk utveckling.

En av kommunpolitikens allra viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningarna för en framgångsrik skolverksamhet i hela kommunen. Det gäller att bygga en solid grund för våra ungdomar för att ge dem en god start i yrkeslivet. Dagens ungdomar är morgondagens framtid. Det smärtar därför att konstatera att Nynäshamn har rankats som en av Sveriges allra sämsta skolkommuner. Nynäshamn hamnar på 285:e plats av 290 kommuner – en placering som talar sitt tydliga språk. Detta riskerar att ge Nynäshamn som kommun ett skamfilat rykte. Sammanställningen rangordnar inte enskilda skolor eller värderar lärarnas insatser utan bedömer i vilken omfattning kommunen har satsat på skolan. Det ger Nynäshamn ett starkt underbetyg, inte minst när det gäller resurser till undervisningen, antalet utbildade lärare och lärartäthet. Detta är grundläggande villkor för att ge lärarna goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är därför vi med växande oro ställer följande uppfordrande frågor till de ansvariga skolpolitikerna: Vad är er uppfattning om de verkliga orsakerna till denna förnedrande bottenplacering? Hur ser ert handlingsprogram ut för att vända den negativa trenden?

Det måste bli ett slut på det ovärdiga och meningslösa partipolitska käbblet. Kommunens skolpolitiker måste gemensamt över partigränserna kraftsamla för att vända den nedåtgående spiralen. Detta ligger i hela kommunens intresse. Det krävs politiskt mod, nytänkande och ökade resurser för att skapa en god skola för alla.

Avslutningsvis kan vi konstatera att kommunalrådet för miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden (MSB) Daniel Adborn (L) härförleden har gjort ett uppseendeväckande uttalande i NP, som manifesterar hans syn på den kommunala demokratin och skälet för att undanhålla medborgarna värdefull information.

Så här förklarar sig Adborn: “Ett problem har faktiskt varit att folk har haft svårt att förstå i vilket skede som ett beslut har fattats. Har det redan fatttats eller ska det fattas?”

Vilken cynism och häpnadsväckande underskattning av enskilda medborgare! Betänk: Adborns parti (L) fick i valet två av 41 mandat men trots denna ytterst svaga folkliga förankring tilldelades Adborn två av de tyngsta förtroendeuppdragen (kommunalråd för MSB och vice ordförande i kommunstyrelsen) i kommunen. Detta är helt unikt i den svenska kommunala demokratin.

Vad är det egentligen för demoner, som rider genom natten i Nynäshamns nämndhus? När tänker kommunledningen vidta åtgärder för att stärka den kommunala demokratin?

Sten Ask

Staffan Holmberg

Tommy Söderblom