Annons
Vidare till nynashamnsposten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: "Särskolan Idun är inte inkluderande"

Åse Hermansson (SN), Lena Dafgård (SN) och Lou-Lou Hillstad (SN) skriver i en debattartikel om särskolan Iduns placering.

I NP den 15 december skriver en upprörd förälder en artikel angående vår kommuns behandling av våra särskoleelever och lokalfrågan för särskolan. På grund av att Tallbackaskolan var mögelskadad fick dess elever lämna skolan och placerades ut i andra skolor. Särskolans elever blev enligt skolledningen tillfälligt placerade i sjukhusets lokaler. De hamnade inte i någon skola utan i sjukhusets lokaler. Enligt skolledningen skulle dessa lokaler bara vara tillfälliga. Efter drygt två år och flera turer, har nu särskolans placering i sjukhusets lokaler permanentats.

Redan i NP den 24 september 2019 kunde vi läsa att de särskoleelever som nu är placerade i sjukhusets lokaler, skulle flyttas till folktandvårdens gamla lokaler. Barn- och utbildningsförvaltningens chef Lina Axelsson Kihlblom menade då att det skulle vara fördelaktigt för dessa elever med denna lokal och hon beskrev det som en åtgärd i satsning på inkludering av elever med en funktionsvariation och att få ingå i ett sammanhang med jämnåriga.

Nu undrar vi hur dessa elever ska kunna inkluderas när de inte ens integreras i en skola. Är det att ingå i ett sammanhang med jämnåriga när man blir placerad i en byggnad, långt ifrån en skola där andra jämnåriga elever går, och där inga andra elever finns? Vilken annan klass, vilka andra barn, skulle sättas att gå i skolan på det viset, än just särskoleelever?

En placering i sjukhusets lokaler är inte att få ingå i ett sammanhang med andra skolelever, utan det är snarare segregering och diskriminering av en grupp som i många avseenden ofta är de som ställs utanför. Hur löser man frågan med ämnen som behöver specialklassrum, relevant material och ämneslärare, till exempel fysik, musik, hemkunskap, gymnastik med mera?

Att placera särskolan och gymnasiesärskolan, som slagits samman till Idun, som isolerade verksamheter, långt borta från elever i samma årskurser är ett föråldrat sätt att se på särskolan och gymnasiesärskolan. Det vanligaste idag är att man integrerar särskolan i en grundskola med motsvarande åldrar och gymnasiesärskolan i ett gymnasium.

Vi ställde redan från början frågor om var särskolan skulle ha sin skolgård. I skollagen och arbetsmiljölagen talas det indirekt om utemiljö. Boverket har tillsammans med Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar “Gör plats för barn och unga!” Där framgår att 35-45 kvadratmeter per elev är ett lämpligt mått. Flera av de elever det handlar om här, har även fysiska funktionshinder och skulle behöva en anpassad utemiljö, för sina behov av fysisk aktivitet, utifrån deras egna möjligheter. Den plats man menar att särskolan ska få ha sin skolgård på, består mest av berg och en brant sluttning ner mot väg.

I skollagens allmänna bestämmelser paragraf 2 står det att utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. I rekommendationer från Skolverkets riktlinjer står att: "gå i särskola innebär att få ökat stöd och samtidigt ökade möjligheter att utvecklas. Även i ett socialt sammanhang".

I skollagen står även att skolan aktivt ska motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Och det gör man inte genom att skilja elevgrupper åt.

Ett tips till utbildningsförvaltningen är att besöka Eklidens skola i Nacka kommun, där särskolan har sina lokaler placerade centralt i skolan och deltar på ett naturligt sätt med de övriga skolbarnen.  

Låt även våra särskoleelever få ha sina lokaler i våra andra skolor och där få ingå i ett skolsammanhang med allt vad det innebär, och då även med ändamålsenliga anpassade lokaler och utomhusmiljöer. Vi måste arbeta för att våra skolor ska organiseras så att de är lika ändamålsenliga för alla elever, oavsett möjligheter, förutsättningar och behov. Vi måste arbeta för inkludering och mot exkludering för alla våra elever. Att sätta särskolan i sjukhusets lokaler är inget annat än att ta många steg tillbaka i samhällelig utveckling, vad gäller inkludering och allas lika värde.

För Sorundanet Nynäshamns kommunparti

Åse Hermansson, ersättare i barn- och utbildningsnämnden

Lena Dafgård, partiledare och ledamot i barn- och utbildningsnämnden

Lou-Lou Hillstad, ledamot i socialnämnden och ersättare i kultur- och fritidsnämnden 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel