Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Nynäshamn behöver en mer fördjupad och bredare diskussion om företagsklimat och näringspolitik

Annons

Det är logiskt att Nynäshamns företagare reser krav och har förväntningar på kommunen, precis som medborgarna reser sina krav. Politiker har samtidigt  krav och förväntningar på företagen. Kärnfrågan blir därför: Har vi realistiska krav och förväntningar på varandra? Det är vår övertygelse att både företagare och kommunpolitiker har en del att lära av varandra för att bygga upp ett mer framgångsrikt samarbete till ömsesidig nytta.

Det är grundläggande att klargöra vilken lokal näringspolitik, som våra kommunpolitiker praktiskt och rättsligt har möjlighet att utveckla? Vilka frågor råder de faktiskt över? Med en sådan grundläggande insikt bör det bli lättare för företagarna att ha rimliga förväntningar på kommunen och dess företrädare. Samtidigt kommer även våra politiker att lära sig mer om företagarnas villkor och problem.

Svenskt näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner har nyligen publicerats. Det är ingen upplyftande läsning om Nynäshamn, som hamnar på 249:de platsen av 290 kommuner vad gäller företagsklimat. Kommuner, som rankas högt, gillar rankingen medan de kommuner som rankas lågt gärna avfärdar den. Många av de frågor, som ställs i rankingen baseras på allmänna attityder. Det är i sig inte ointressant, men säger inte så mycket om den upplevda verkligheten. Rankingen kan dock säga något om de förväntningar, som kommunen och företagen har på varandra och om realismen i dessa förväntningar

Nynäshamn är geografiskt beläget i Sveriges hetaste och mest dynamiska tillväxtregion. Det är uppfordrande och ger många komparativa fördelar att utnyttja fullt ut. Idag finns 2 700 registrerade företag i kommunen varav två tredjedelar är enmansföretag. Tio företag sysselsätter fler än 50 anställda. Det är inget dåligt utgångsläge. Visst hade de politiska företrädarna kunnat göra mer för företagsamheten under årens lopp men det finns även goda exempel att föra fram, som t.ex praktiktjänstgöringen för skolungdomar under sommaren. Det är dock inte meningsfullt att gräva ned sig i det förgångna och peka finger åt “de förmenta syndarna”. Lär istället av historien och blicka framåt med nya djärva idéer och mål i sikte.

Låt oss en gång för alla slå fast: Nynäshamns kommun ska vara en företagsvänlig kommun, där en konstruktiv dialog med näringslivets representanter ska spela en viktig roll – och i många fall en helt avgörande roll för framsteg. Den nya politiska majoritetens initiativ att bilda en parlamentariskt sammansatt Näringslivsberedning under kommunstyrelsen är ett utmärkt initiativ, som vi helhjärtat stöder. Det väcker förhoppningar, som vi förväntar oss att beredningen ska kunna leva upp till inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är särskilt viktigt att utveckla en bred samsyn mellan de politiska partierna - att kraftsamla alla goda krafter i avgörande frågor. Frågan är alltför viktig för att den ska förslösas i ett ovärdigt politiskt käbbel. Politisk enighet och viljan till kompromisser blir ett styrkebälte för Nynäshamns kommun. Det gäller främst att i en knivskarp konkurrens slå vakt om kommunens företag men även dra till sig nya spännande företag för att utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Företag och driftiga människor lägger grunden för vårt gemensamma välstånd och långsiktiga välfärd. Deras beslut om att anställa, bygga ut, investera eller avsluta sin verksamhet påverkar sysselsättning och skatteintäkter men även vilket utbud av varor och tjänster, som blir tillgängliga i kommunen. Företagarnas beslut att göra just detta påverkas av deras villkor och hur de upplever sin miljö. Ett gott företagsklimat utgör grunden för ett väl fungerande och växande samhälle. Kommunen blir attraktiv, inflyttningen ökar liksom skattebasen. Det skapar mer resurser att fördela till skola, vård och omsorg. Det blir en positiv spiral med positiva förväntningar i hela kommunen.

Entreprenörskap är en särskilt viktig del i vårt samhälle. Entreprenören bidrar ofta till att skapa och upprätthålla tillväxt men även att öka sysselsättningen genom att generera och sätta affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen genom att tvinga dessa att förnya sig och bli effektivare. Sverige har internationellt sett en föga smickrande låg andel entreprenörer. Detta gör det än viktigare att integrera ämnet Entreprenörskap i skolans undervisning. Det ska syfta till att tidigt utveckla elevernas kunskaper och tänkande om företagande men även främja deras uppfinningsrikedom.

Politikens utformning har en avgörande roll för att övertyga företag att etablera sig på en ort. Det är många faktorer, som gör en kommun attraktiv, inte minst kvalificerad arbetskraft, infrastruktur, utbildning, mark och bostäder. Politiken är också en avgörande faktor för hur kommunens grad av företagsvänlighet ska upplevas. Det kräver ansvariga politiker, som förstår företagens villkor och betydelse. Politikernas inställning ger även en klar fingervisning till tjänstemännen om vad som är betydelsefullt och vad som ska förverkligas. Detta blir inte sällan avgörande för viktiga beslut. Politikernas uppgift är att ta beslut, som underlättar för företagen inom det rättsliga regelverkets ram. Att sätta upp fler byråkratiska hinder och administrativa bördor lockar sällan nya arbetsgivare till kommunen. Framgångsrika kommuner har ofta visat sig vara särskilt dugliga på att inleda en tidig och ömsesidigt förtroendefull kommunikation med företagen.

Det råder idag en hård konkurrens mellan kommunerna om de framtida jobben. För  kommunerna handlar det om ren självbevarelsedrift – helt enkelt att överleva. Det är en ständigt pågående kamp om att vinna eller förlora arbetstillfällen. Kommuner, som är framgångsrika att dra till sig seriösa företag, tillhandahåller en service gentemot företagen, som genomsyrar hela verksamheten. Lever man inte upp till den ambitionen blir det svårt att bli vinnare.

Framtiden tränger sig på. Vi lever i en ny tid med en svindlande snabb teknologisk utveckling. Alltfler kommuner digitaliserar och robotiserar delar av sin verksamhet. Drygt hälften av våra yrken kan ersättas av digital teknik inom 20 år. Det livslånga lärandet blir därför allt viktigare för att hänga med i utvecklingen. Kompetensutveckling är ordet för dagen.

Det pågår ett intensivt forskningsarbete för att utveckla idéer och modeller för “den smarta staden” – framtidens stad. Stockholm har kommit längst med ambitionen att till 2040 utveckla “världens smartaste stad”. “Smarta städer” innebär bl.a. att informationsteknik och infrastruktur används som medel för att digitalisera och tillgängliggöra tjänster till medborgare, företag och myndigheter som en del av stadens system – “det digitala språnget”. Digitalisering av städer framhålls ofta som en grundläggande förutsättning för att hantera viktiga samhällsutmaningar, som vi står inför vad gäller urbanisering, klimatförändringar och globalisering. Liksom alla tekniska landvinningar är det viktigt att utnyttja dessa på ett behovsgrundat och meningsfullt sätt. Att något är tekniskt möjligt innebär sällan per automatik att det alltid är önskvärt.

Nynäshamns kommun bör genom förändrade arbetssätt och ny digital teknik förbättra och effektivisera stora delar av verksamheten. Den digitala utvecklingen kommer då att behöva drivas av och i nära samarbete med de anställda. Det går aldrig att skygga för den teknologiska utvecklingen – fakta sparkar! Men förglöm aldrig: Det är människorna som ska stå i centrum, inte den nya tekniken! Och naturområdena med dess andningslungor i städerna är livsavgörande för människors hälsa och välbefinnande. Vägen mot framtiden kommer att kräva fördjupade kunskaper och ny kompetens inom den kommunala förvaltningen. Det kan t.ex. behöva rekryteras en strategichef för IT och digitalisering – en person som även är expert på artificiell intelligens och algoritmer. En fullgod IT-säkerhet måste alltid garanteras.

Avslutningsvis vill vi plädera för en av våra käpphästar - ett arbetsliv utan åldersdiskriminering. Åldersklassificeringen av människor hade betydelse under industrialismens tidevarv då man levde betydligt kortare liv och ofta utförde hårt kroppsarbete. I dagens digitaliserade och friskvårdsmedvetna samhälle lever vi längre än någonsin. Var fjärde född person väntas nu uppnå hundraårsåldern. Oavsett ålder är vi alla olika individer, som är präglade av vår kompetens, ambitioner och personlighet. Vetenskapliga studier visar hur fysisk och mental ålder ofta skiljer sig väsentligt från den numeriska åldern. Åldersfixeringen utesluter många äldre och erfarna människor från arbete men även yngre väl kvalificerade människor, som trots sina kvalifikationer inte sägs ha uppnått “rätt” ålder. Vi har inte råd att fortsätta detta vanvettiga resursslöseri. Harvard University har i en studie visat hur humanioras betydelse kommer att öka explosionsartat framöver medan många av de rent tekniska och fysiska arbetsuppgifterna kommer att digitaliseras och nästan helt försvinna. Detta borde stämma till allvarlig eftertanke.

Med detta sagt vill vi som socialdemokrater gärna vara med och utforma en kommun i förändring, som vi ska vara stolta över att marknadsföra.

 Sten Ask         Tommy Söderblom

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons