Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kustnära stad jubilerar

Fågelvägen är det inte långt mellan Nynäshamn och Trosa. Nynäshamnaren Max Möllerfält skriver om Trosas jubileum.

Annons
Trosa torg med stadsbiblioteket.

År 1454 fick Trosa stadsprivilegium (rätt att kalla sig stad) av dåvarande Kung Karl VIII Knutsson (Bonde). Ortsnamnet, som då var Trosö, hade varit känt sedan början av 1300-talet som en handelsplats. Vägar från närliggande härader sammanstrålade här och därigenom kom det att bli en handelsplats.

På landsbygden producerades spannmål och skärborgarna (Trosas fiskarbefolkning) kunde göra affärer med vad de tagit upp ur havet. Fisket var en av huvudnäringarna för stadens fortlevnad. Samhället låg på den tiden cirka 5 kilometer uppströms Trosaån. Med landhöjningen kom staden att nyuppbyggas vid Trosaåns utflöde i Östersjön.

Staden fick förnyade stadsprivilegier år 1610 och det var Kung Karl IX som i privilegiebrevet föreskrev att det gällde stadens nya placering. I brevet gavs staden, bland annat, rätt till fiske mellan Oxelösund och Södertälje och i motgäld skulle var tionde tunna fisk gå i skatt till staten.

Med detta sagt kommer jag in på anknytningen till södra Södertörn och dess skärgårds mest kända ö – Öja, eller Landsort som ön vanligen kallas. Befolkningen i Trosa livnärde sig sedan urminnes tider på fiske. Fram emot slutet av 1800-talet kallades dessa fiskare för ”skärborgare”. De var sjökunniga och kom att ha mycket att säga till om genom att de besatt många viktiga poster. Fiskeutövningen ägde rum i utskärgården och genom privilegiebreven hade man rätt till fiske vid Askö, Landsort, Viksten och Gunnarstenarna.

Landsort kom att bli centrum för fiskarna som vanligtvis startade säsongen i maj och sedan höll på till väder och kyla satte stopp för fisket. Fångsterna, som mest bestod av torsk och strömming, lagrades nedsaltade i tunnor. Strömming uppfiskad av Trosa skärborgare var en omtalad god fisk.

Tiderna har förändrats och småskaligt fiske har mer eller mindre fått stryka på foten genom att större fångstfartyg tillkommit och dessa har oturligt nog en förmåga att ”dammsuga” våra kustnära vatten.

Fisket har som framgått varit en central punkt i den lilla stadens utveckling. Mycket annat har givetvis hänt och skett i staden men det är en helt annan sak. Numera är Trosa en mycket uppskattad sommarstad dit många turister årligen styr sin färd. I mångt och mycket har staden kvar sin pittoreska småhusbebyggelse uppbyggd för länge sedan på båda sidor om den slingrande smala ån.

Staden är väl värd ett besök. Men gör helst besöket sommartid. Maximalt utbyte av ett dylikt besök kan våra invånare, bosatta i Nynäshamn med omnejd, få genom en båttur sommartid med passagerarbåten M/F Flora.

Annons