Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: "Fel att dumförklara kristna barn och ungdomar"

Det är fel att i skolan dumförklara kristna barn och ungdomar, skriver Per Larsson i en insändare.

Annons

Mobbning är ett begrepp som vi hört mycket om i vårt samhälle det senaste årtiondet, och många åtgärdsprogram har startats för att eliminera dess påverkan. Men nu har det framkommit att många unga kristna hånas och förlöjligas i skolvärlden. Tyvärr inte bara av sina kompisar, utan det som skadar dem mest är deras lärares ateistiska kommentarer inför alla sina skolkamrater där man mer eller mindre dumförklarar dem.

Men tyvärr är detta inget nytt, för tyvärr mötte jag detta beteende redan på 70-talet fram till 90-talet när jag började regelbundet besökt de skolklasser som läst om de olika samfunden i religionskunskapen. I samband med presentationen av mitt samfund har jag oftast givit tillfälle till frågor, varvid nästan alltid frågan om jag verkligen trodde, att Gud skapat världen på sju dagar kommit upp.

Mitt svar har då varit ungefär följande:

Det är ju uppenbart att jordens tillkomst tog betydligt längre tid så, något, som Bibelns författare var väl medvetna om. I 2 Petri brev 3:8 läser vi att ”en dag är för Herren såsom tusen år”. Troligen stod det för en oöverskådlig tidsrymd.

Jag menar dock att det är vetenskapsmännen som har bevisat att Bibelns skapelseberättelse är sann. Hur då? Jo, Bibeln beskriver rätt detaljerat hur jorden skapades på sex dagar, och hur stor är sannolikheten, att de människor som för cirka 4 000 år sedan skrev ner berättelsen hade denna kunskap, utan den måste ha uppenbarats för dem av skaparen själv, för att få alla sex händelser på rätt plats. Om vi har två alternativ så är ju chansen att svara rätt 50 procent. Hur stor är då chansen att få sex rätt?

Ett annat problem för vetenskapsmännen är tydligen, att när det uppstod nya djurarter uppenbarade de sig helt plötsligt utan synligt släktskap med sin omgivning. Det borde det finnas om Darwins teorier var helt korrekta. Men den stora frågan är ju: Hur uppstod livet? Majoriteten av vetenskapsmännen är överens om att det inte kan vara slumpen som skapade livet. Hur stor är sannolikheten att slumpen skulle kunna skapa tillexempel ett öga? Så vem har rätt? Spekulerande människor eller Guds ord? Med min kunskap om sannolikhetskalkylerna väljer jag att tro på profeterna!

I dag vet jag att Darwin, författaren till ”Arternas uppkomst”, också skrev i sin bok: ”att anta att öga kunnat forma av naturligt urval verkar i högsta grad absurt, det erkänner jag villigt” Vidare skriver han i sin bok ”Liv och Brev” 1889. ”Det är en utomordentlig svårighet, eller rättare sagt en omöjlighet, som är förbundet med att föreställa sig denna förunderliga värld, som resultatet av slumpens tillfällighet eller nödvändighet. Sådana tanker tvingar mig till att se en första orsak till ett rationellt förstånd, som för en del liknar människans. Denna övertygelse hyser jag, så vitt jag kan komma ihåg, den gången jag skrev ”Om arternas uppkomst.”

En känd biolog skrev nyligen: ”Man kan dock inte kringgå den organiska kemin och hoppas att det finns en materialistisk förklaring till livets uppkomst, hur många exoplaneter man än tror existerar och hur lång tid som än tas till. Den organiska kemin ger inget stöd för en sådan utveckling. Dess spelregler medger över huvud taget inga ostyrda syntesvägar till de dominerande typer av organiska molekyler som föreligger i allt levande, vare sig det är proteiner, kolhydrater, lipider eller nukleinsyror.”

Major Per Larsson, Nynäshamn

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel