Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljögifter ligger kvar i Landsortsdjupet

Östersjöns botten innehåller fortfarande höga halter av organiska miljögifter som har varit förbjudna i över 40 år. Med höga halter av DDT och klordan är Landsortsdjupet inget undantag.

Annons

Enligt en rapport från Sveriges geologiska undersökningar, SGU, har halterna av miljögifter i Östersjöns botten i princip stått still det senaste decenniet.

I mätningar som har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket mellan 2003 och 2014 har halterna av vissa ämnen sjunkit, men de flesta har inte märkbart förändrats. Några ämnen har till och med ökat.

Enligt rapporten kan detta bero på att det fortfarande finns aktiva utsläppskällor.

– Att halterna inte minskar kan dels bero på att det tillverkas oavsiktligt när man tillverkar andra ämnen. Det kan också bero på att det tillverkats tidigare och att det ligger kvar på land eller i sediment och sprider sig därifrån, säger Sarah Josefsson, som tillsammans med Anna Apler har författat SGU:s rapport.

En av mätpunkterna i undersökningen är Landsortsdjupet, där ”väldigt höga” nivåer av just DDT och klordan uppmättes.

– De organiska föroreningarna är högst i det här området och i södra Östersjön. Jämför man med de provtagningsplatser i närheten så ligger Landsortsdjupet högt men ändå i nivå med de andra.

Även i Landsortsdjupets närområde torde giftnivåerna vara likvärdiga, enligt Josefsson. Och nivåer i havsbotten brukar återspeglas i djuren.

En förbättring har trots allt kunnat ses sedan förbuden infördes på 1970-talet. Populationerna av säl och havsörn har till exempel växt.

Men återhämtningen tar tid. Bland annat eftersom Östersjön inte har ett lika ombytligt vatten som mer öppna hav.

Mätningarna i Landsortsdjupet visade också höga halter av metallerna koppar, zink och kadmium. Ett av de sju proverna från Landsortsdjupet stack ut på ett sätt som inget annat prov i Östersjömätningarna; metallnivåerna sköt i höjden med tio gånger högre halter än övriga prover på samma ställe.

– Landsortsdjupet är det enda stället som har ett så här avvikande prov. Därför har vi redovisat det separat i rapporten. Den enda hypotes vi har är att det beror på att det är en dumpningsplats.

På grund av sitt 459 meter djupa vatten – Östersjöns största djup – har Landsortsdjupet använts som dumpningsplats för ammunition och radioaktivt avfall. Det kan ha haft en inverkan på metallproverna.

Men Sarah Josefsson tycker inte att en sanering av Landsortsdjupet är något som bör prioriteras. Insatser bör inrikta sig på att hitta lättillgängliga källor och stoppa dem.

– Man borde ta de lägst hängande frukterna först. Områden som ligger längre ner, där det finns mindre djur, dem kan man avvakta med.

Annons