Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Musköten redo för örlogsbasens folk

Artikel 48 av 93
NP 90 år
Visa alla artiklar

I april 1968 kunde de första familjerna flytta in i bostadsområdet Musköten. Flytten av Ostkustens örlogsbas från Stockholm till Muskö ökade Ösmos befolkning med 173 personer.

Annons

I NP den 2 april 1968 kan man läsa om ett nybyggt bostadsområde – Musköten: ”Av allt att döma Ösmos vackraste och mest välplanerade bostadsområde hade under det gångna veckoslutet premiärvisning av det nu färdigställda första huset av tolv som ska tillföra samhället sammanlagt 288 nya lägenheter.”

Flytten av Ostkustens örlogsbas från Stockholm till Muskö gjorde att Ösmos befolkning ökade med 173 personer 1968. Att jämföra med Nynäshamn som ökade med 81 personer, Sorunda med 55 och Torö med 4.

Tjugo procent av lägenhetsbeståndet var tecknat för försvarets räkning. På frågan om vilka som ska bo där, svarar Rune Danielsson, chef för försvarets bostadsförmedling:

– Det blir främst de personer som blir vad man kan kalla tvångsförflyttade från Stockholm ut till landsorten i samband med örlogsbasens förflyttning till Muskö.

Övervägande delen av de nya kommuninvånarna som varit och tittat på husen hade varit positiva, berättade han. Och visst var det modernt.

I köket hade man bytt ut svalen mot frys, och inte bara fyrarummarna, utan till och med treorna hade en extratoalett. För en trea på 79 kvadratmeter fick man betala en insats på 7 600 kronor, och sedan 475 kronor i månaden.

Det byggdes massor även i Nynäshamn 1968. Sjukhuset var under uppbyggnad och bostadsområdena Klangen, Backlura, Hacktorp och Gröndal var på gång eller planerades (NP 19/4). På Fröjas väg i Gröndalsområdet kunde de första hyresgästerna flytta in i april 1968.

Mer från 1968

Nynäshamnspolitikern Sven Hedqvist pensionerade sig efter 36 år i politiken. Han blev som 20-åring år 1923 ordförande i socialdemokratiska ungdomsklubben, valdes år 1930 in i fullmäktige och 1932 i kommunstyrelsen. 1941-1960 satt han i riksdagen. I NP berättar han om det han är mest stolt över efter sin tid i politiken; att ha fått fart på bostadsbyggandet på 1940-talet.

”En blivande magnifik idrottsplats” börjar planeras: Kvarnängen.

Ösmo GIF lyckades med bedriften att under samma säsong vinna tre seriesegrar – fotboll, friidrott och ishockey!

Filmen ”Dom kallar oss mods” hade premiär på Folkets Hus-biografen i maj.

Korvmojar överallt! Äntligen kunde nynäshamnarna köpa korv på Malmtorget igen, när Bengt Bergman från Ösmo öppnade en ny korvkiosk – Viagrillen – i maj. Kiosken på Odinsplan lyftes på plats i september, och en ny kiosk öppnade lägligt vid den nya Estörinken.

En tunnel mellan Svandammen och Trehörningsviken grävdes, för att vattnet skulle få syresättning.

Statsminister Tage Erlander valtalade i september i Nynäshamn och i Sorunda Folkets Hus.

Nynäshamn fick sin första riksdagskvinna, Lilly Bergander (S), efter valet i september 1968.

Den så hett önskade konstisbanan på Estö blev färdig (NP 11/10).

Protester utbröt i Sorunda mot den nya lekskulpturen ”Snigeldrake” i Sunnerbyområdet. ”Har kommunfolket i Sorunda inga barn?” frågade sig NP:s reporter (26/11).