Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Färre men effektivare åtgärder bäst för Östersjön

Östersjön är övergödd och lider av syrebrist. För att nå miljömålen behövs färre men effektivare åtgärder, tror forskare från Stockholms universitet.

Annons
Oförändrat. Enligt Ulf Larsson och Sture Hansson har inte mycket hänt med Östersjön som helhet sedan de började undersöka vatten på 1970-talet.Foto: Henrik Lindstedt

Avrinningen från Östersjöns kuster bidrar ständigt med näringsämnen som kväve och fosfor. Samtidigt är Östersjöns vatten stillastående eftersom botten- och ytvatten väldigt sällan blandas. Sammantaget leder detta till övergödning och syrefattiga bottnar.

Men enligt forskarna Ulf Larsson och Sture Hansson från Stockholms universitet borde vi inte stirra oss blinda på Östersjön som helhet.

– Om vi vänder på steken och tänker på vad vi kan göra för att rädda våra kustområden, då skulle vi åstadkomma någonting väldigt fort där människor vistas. Och i sinom tid skulle man också få effekter på Östersjön, säger Ulf Larsson.

Enligt honom bidrar de nuvarande regelverken, med grund i EU:s vattendirektiv, till generella åtgärdsprogram som slukar resurser. De skulle bättre spenderas på det man vet har effekt – att åtgärda de stora utsläppen från land.

– Det som vi vet har gett stor effekt är att bygga ut reningsverken. Det håller man på med nu. Alla stora reningsverk i Stockholm planerar för att bygga ut och förbättra sin rening.

Forskarna är utanför Nynäshamn för att ta vattenprover. De undersöker bland annat alger, hur mycket näringsämnen vattnet innehåller och syrenivån i vattnet. Det har de gjort sedan 2001 på uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund. Tanken är att mätningarna ska ge kommuner och företag den data de behöver för att kunna utvärdera sina åtgärder.

Vattnen utanför Nynäshamn uppnår i dag inte så kallad ”god ekologisk status”, vilket är målet för Europas samtliga vattendrag enligt EU:s vattendirektiv. Men Magnus Dybeck, miljöutredare på kommunen, är försiktigt positiv.

– För sjöarna tror jag att det går. För kustvattnet är det möjligt. Om man till exempel bygger ut Nynäshamns reningsverk, då skulle man kunna avveckla reningsverket i Fållnäsviken. Det skulle ge bättre vattenkvalitet där.

Men än så länge finns inga konkreta planer på att bygga ut kommunens reningsverk. Det beror bland annat på resursbrist.

– EU:s vattendirektiv är bra, men det finns inga pengar till åtgärder, säger Magnus Dybeck.

Nynäshamns kommun planerar dock för en utbyggnad av de kommunala vatten- och avloppssystemen till fler hushåll för att på så sätt omfatta fler i reningsåtgärderna.

Även privatpersoner kan göra sitt för att minska gödningen av våra vatten.

– Vi kan till exempel minska köttkonsumtionen eftersom det är någonting som skapar rätt mycket läckage, säger Ulf Larsson.

planktonprov. Växtplanktonnivåer mäts med hjälp av jodföreningen lugol.
179 stationer. Nynäshamn är bara ett stopp av många på resan från Tierp i norr till Nyköping i söder.
Bra sikt. Ulf är nöjd med resultatet av siktdjupsmätningen. Han ser den vita skivan på 7,4 meters djup.
Annons