Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utvinningen av fossila bränslen måste minska drastiskt

Anders Lindeberg i Nynäshamn skriver i en insändare om klimatutmaningar och om utvinning av fossila bränslen.

Annons
Kolkraftverk.

Vad fan är hög standard? Det frågade Peps Persson.

Klimatfrågorna är återigen i nyhetsfokus. Det beror säkert delvis på det aktuella klimatmötet i Katowice. Frågorna är ju inte direkt nya.  Redan kring 1990 kunde de som ägnade sig åt frågan klart se, att det här var ett stort hot mot levnadsförutsättningarna på vår planet, och någon form av aktiv klimatpolitik har förts, åtminstone sedan dess.

Koldioxidhalten i atmosfären har sedan 1950-talet följts noga från t.ex. observatoriet på Mauna Loa (Hawai). Anledningen till att mätningarna startade var, att det redan då gick att förutse problem med koldioxid och växthuseffekten.

När man studerar kurvan över koldioxidhalten, är det tyvärr svårt att där se några spår av klimatpolitik. Kurvan ökar med jämna steg, utan några hack. Utsläppen har inte minskat, de har ökat. Utvecklingen under de senaste 30 åren, kan beskrivas som att utsläppen från länder med redan höga utsläpp, dit Sverige hör, har inte ökat särskilt mycket. Påståendet att vi, med världens bästa klimatpolitik, är en föregångare, som visar att man kan sänka utsläppen med oförändrad standardutveckling, är dock på sin höjd en trevlig tanke. Vad vi gjort är att vi lyckats sänka en del utsläpp, ökat andra i ungefär samma omfattning, och flyttat mycket av vår konsumtion till att vara producerad i Kina, där de utsläppen inte räknas som våra.

Utsläppen i länder som Sverige har reellt varit ganska oförändrade under de senaste 30 åren. Att utsläppen globalt ökat, beror på att tidigare lågutsläppsländer har ökat sina utsläpp. De vill också leva med hög standard, vad det nu är. Det går tungt att förklara för dem att sorry, det går inte. Det finns inte utrymme för att fler ska leva som vi tänker fortsätta leva.

Under de senaste 10 åren har i stort sett alla människor i Sverige förstått att klimatfrågan är en ödesfråga. Mycket har gjorts. Vi har ju faktiskt kunnat undvika att öka våra utsläpp. Klimatångest har blivit ett begrepp. Många grubblar över t.ex. sitt flygresande.

Tyvärr är det få som på allvar försöker svara på frågan, vad behövs för att rädda klimatet? Det produceras visserligen en del teoretiska kurvor, som brukar visa på fortsatt ökning globalt av utsläppen i kanske 20 år. Därefter ska negativa utsläpp föra tillbaka kodioxidhalten till nivåer som ska rädda klimatet. Varför man antar att vi ska fortsätta öka våra utsläpp i 20 år, beror troligen mycket på att ingen har något bra svar på hur det ska undvikas. Hur det sedan ska gå att få till stora negativa utsläpp, utan att stöta på samma problem som gör det svårt att inte öka utsläppen de närmaste åren, är det ingen som har ett bra svar på.

Svaret på vad som behövs för att rädda klimat är faktiskt ganska enkelt. Utvinningen av fossila bränslen, kol, olja och så kallad naturgas, behöver drastiskt minskas, och det snarast, helst i går.

Det finns uppenbara bekymmer med att få till det.

Det går inte att åstadkomma utan konsekvenser för vår livsföring. Att lösningen börjar med att vi självmant anpassar vår livsföring, är en lösning i det blå. Det är redan sent på vår jord. 

Möjligheten att vi ska anpassa oss är nog snarare så här. Får vi mycket lägre, och snabbt försvinnande, tillgång till fossila bränslen, får vi anpassa oss till det, punkt.

De, som nu lever gott på att utvinna och sälja fossila bränslen, skulle minst sagt ha invändningar. De är många, t.ex. Saudiarabien, Ryssland, Nigeria, USA, Norge. Listan kan göras lång. Ska de kompenseras, om deras inkomstkälla stoppas?

Var ska sådant här beslutas, och vem ska genomdriva besluten?

Har vi ens på allvar börjat formulera frågor och svar?

Mycket i dagens klimatpolitik är ”i-stället-för” politik, i brist på svar på de verkliga frågorna.

Problemen är inte på väg att lösas med teknisk utveckling. Solceller och elbilar kanske blir viktiga faktorer, vi kan ju hålla tummarna för det. Teknisk utveckling kan nog hjälpa till att återskapa en del av det vi nu behöver avstå från. Kan vi hoppas. Någon gång i framtiden.

Biodrivmedlen räcker inte till för nuvarande transportapparat. Att flyget, som är en närliggande sektor för tvingande inskränkningar, hänvisar till att få disponera denna begränsade resurs, säger en hel del om dagens kamp om verklighetsbeskrivningen.

Människors moral och individuella val kommer inte i sig att lösa problemen. För min egen del ser jag de frågorna främst i relation till min personliga självrespekt.

Anders Lindeberg, Nynäshamn

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons