Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Örlogsbasen flyttade till Muskö

Artikel 49 av 93
NP 90 år
Visa alla artiklar

Den 20 maj 1969 hade NP en rubrik på förstasidan som nog många hade velat vara utan: ”Kärlekstallen sprängd”. Det här var också året Muskös örlogsbas invigdes.

Annons

År 1969 byggdes det för fullt i trakten. I Nynäshamn pågick det stora sjukhusbygget och i Ösmo planerades det för ett modernt centrum.

Det här året skulle också Försvaret flytta sin örlogsbas från Skeppsholmen i Stockholm till Muskö. Det var efter andra världskriget som man började fundera på om det var så klokt att ha ett sådant stort militärt mål mitt i Stockholm, och år 1950 började anläggningen på Muskö att byggas.

Ett underjordiskt område lika stort som Gamla stan stod nu färdigt. Tre underjordiska dockor, verkstäder, förråd, krigssjukhus och reningsverk fanns insprängt i Muskös urberg. Den 30 september 1969 invigdes anläggningen av kung Gustav IV Adolf och prins Bertil.

I mitten av 1990-talet jobbade cirka 800 personer på basen, men efter försvarsbeslutet 2004 – där det beslutades att Karlskrona skulle bli den enda marinbasen – började Musköbasen avvecklas.

Lördagen den 17 maj 1969 spreds ryktet: Kärlekstallen hade sprängts under natten. Den nära hundra år gamla tallen hade varit ett landmärke och ett romantiskt utflyktsmål under hela 1900-talet. Där hade otaliga kärlekspar ristat in sina namn i barken, och många hade förlovat sig där.

Men nu stod tallen lutad mot berget, utan kontakt med sina rötter.

I NP den 20 maj 1969 spekulerar reportern om gärningsmannen kunde vara en försmådd älskare som sett sin älskades namn i en rivals inristade hjärta i barken. I nästa nummer pekades ett gäng raggare från den kungliga huvudstaden ut, eftersom sex raggarbilar varit synliga i Nynäshamnsområdet.

Polisen tog hand om stubintråden, men ingen misstänkt kunde knytas till sprängningen. Den 3 juni skriver NP att tallen har fått åka trailer från Lönnhamn till bygdegården.

Tallen var ett kärt motiv för diktare, målare och fotografer. En av dem som förlovade sig där var Solnakonstnären Olle Olsson Hagalund, som senare målade en tavla från platsen.

I NP 20 maj skriver reportern om en historia från första världskriget. Prins Wilhelm som låg på ett fartyg utanför Nynäshamn sägs då gärna ha åkt ut till tallen med en servitris efter en kväll på Järnvägshotellet. 1919 skrev han diktsamlingen ”Den gamla tallen och andra berättelser”.

Mer från 1969

Kommunfullmäktige i Ösmo tog i april beslut om att bygga ett centrum i Ösmo. 5 miljoner kronor skulle avsättas.

Hongkong-influensan drabbade världen redan 1968 och i februari 1969 konstaterades två fall i Nynäshamn. Massvaccineringar startade. Till exempel spelade Nynäshamns bandydamer mot Djurgården på hemmaplan i februari med ett slitet lag. 4-5 av flickorna hade fått ”Hongkong-sprutan” och spelade med halsont.

Bowlinghallen i Gröndalshallen i Nynäshamn byggdes (NP 18/2).

Centrumhuset i Nynäshamn invigdes den 27 november. I dag finns bland annat Lindex i huset.

Ungdomarna kunde roa sig på Lövhagens värdshus. Där anordnade Leif Bigert och Göran Hellsten (AB artisttjänst i Stockholm) diskoteket ”Kontiki”.

I Nynäshamn kunde man se striptease två gånger under året. ”Los Wegas med miss Rosita” klev upp på Folkets Hus scen den 15 mars. När hon kom tillbaka lite senare på året hade hon en boaorm med i strippnumret.

Äldreboendet Rosengården i Nynäshamn byggdes. Huset kallades först ”pensionärshotellet”, men många missförstod och trodde att man kunde hyra rum. Innan kommunen beslutade att äldreboendet skulle heta Rosengården fick allmänheten skicka in förslag. Bland annat var ”Fridhem”, ”Floragården”, ”Gungstolen” och ”Hadderian haddera” på förslag.

Schaktmassor efter sprängningar vid Rosengården och andra byggnationer lades vid Svandammen, som höll på att iordningställas.

Skulpturen ”Slända” på Odins plan avtäcktes i början av maj.

En kraftig storm drog över Götaland och Svealand i november, och NP rapporterade om ett ”stormchockat Södertörn”. Hela Ösmo och Sorunda blev utan ström i ett dygn.