Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Osäker framtid för korna på Berga

Berga naturbruksgymnasiums kosläpp lockar besökare från när och fjärran. Men gymnasiet brottas med frågan om korna ska finnas kvar, då gymnasiets ladugård är för omodern. Ansvaret för beslutet ligger hos landstingspolitikerna.

Annons

Bo Stjernström, som är vice ordförande i Haninge hembygdsgille, uttrycker i en insändare i dagens NP en oro för att korna ska försvinna från Berga naturbruksgymnasium. Orsaken är att gymnasiets ladugård behöver moderniseras, men finansieringen av en upprustning har inte lösts.

På Berga naturbruksgymnasium bekräftar rektor Lave Tufvesson och ekonomen Michael de Jong problemet. Ladugården är otidsenlig för undervisningen och det finns sedan en lång tid ett behov och ett önskemål att bygga en modern anläggning på Berga.

Enligt ett förslag ska nuvarande ladugården avvecklas samtidigt som hela skolan upprustas, inklusive byggnation av en ny ladugård. Detta som ett led för att öka skolans konkurrenskraft.

Skolan skulle med förslaget öka sin KRAV-areal för närproduktion av lantbruksprodukter och också öppna möjligheter för externa aktörer att etablera sig på skolan med exempelvis gårdsbutik.

Beslutet om ladugården ska tas av politikerna i Stockholms läns landsting. Men i dagsläget är det oklart när de avgörande besluten ska fattas.

Att renovera den befintliga ladugården bedöms bli för dyrt. Det blir billigare att bygga en ny.

Men exakt hur mycket en ny ladugård skulle kosta vill Michael de Jong inte spekulera i eftersom kostnaden styrs av anläggningens storlek, vem som bygger och många andra faktorer, förklarar han.

Vilken väg som än kommer att stakas ut för skolan är tanken inte att koutbildningen ska försvinna, understryker Bergas ledning.

De flesta av gymnasiets elever har valt en utbildning med hästinriktning.

– Med detta sagt så indikerar de preliminära resultaten inför höstens intag ett ökande intresse för inriktning lantbruk, säger Lave Tufvesson och Michael de Jong.

Naturbruksgymnasiet ägs och drivs av Stockholms läns landsting. Skolverksamheten finansieras främst av den kommunala skolpengen som är beroende av antalet elever på skolan, och till en viss del genom försäljning av produkter från gymnasiet, enligt landstinget. Skolans elevantal har minskat under de senaste åren.

Annons