Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

PRO Ösmos släktforskningscirkel besökte Kungliga biblioteket

På Kungliga biblioteket finns massor av intressanta saker att ta del av.

Annons

Anmäl text- och faktafel

Efter tåg- och tunnelbaneresa den 9 maj till Stockholm promenerade PRO Ösmos släktforskningscirkel en kortare sträcka för att komma till dagens mål, Kungliga biblioteket (KB). Sveriges nationalbibliotek fick sina första lokaler i slottet Tre Kronor 1595 och bestod då av Vasakungarnas boksamlingar. År 1661 bestämdes att tryckerierna var skyldiga att leverera två exemplar av varje skrift de tryckte till KB, så kallad pliktleverans. Kungliga biblioteket är alltså en statlig myndighet.

1870 fick arkitekten Gustav Dahl uppdraget att rita en ny byggnad till den kungliga boksamlingen, som fanns på slottet. Biblioteket, som invigdes 1878, utformades efter internationella förebilder. Det blev en av landets första byggnader med stomme i gjutjärnskonstruktion. Bibliotekets exteriör hade ett drag av nyrenässans. Byggnaden har successivt utökats genom åren. Den blev statligt byggnadsminne 1935. Regeringen fattade 1991 beslut om ombyggnad av KB men med bevarande av de kulturskyddade delarna av huset och Humlegården. År 1992 kunde det gigantiska arbetet med att spränga för de två underjordiska bergrummen inledas. Bokmagasinen, som är i fem våningar och vardera omfattar 9 000 kvadratmeter, byggdes med prefabricerade betongelement inuti de 150 meter långa och 18 meter breda bergrummen.

Släktcirkeln startade sitt besök med att beundra Djävulsbibeln eller Codex Gigas, en handskrift av Bibeln som har fått sitt namn från en illustration föreställande en djävul. Den förvaras på Kungliga biblioteket i ett rum som kallas Skattkammaren. Handskriften bevarades tidigare i konungaborgen Hradcany i Prag. Djävulsbibeln är jämte Silverbibeln Sveriges mest kända handskrifter. Båda togs som krigsbyte i Prag år 1648 under trettioåriga kriget. Djävulsbibeln är berömd av två anledningar. Den lär vara världens största bevarade medeltida handskrift och den innehåller ett stort helsidesporträtt av djävulen. Enligt sägnen skrevs den av en fängslad munk, som fick djävulens hjälp att fullborda arbetet under en natt. Boken på cirka 600 sidor innehåller bland annat Gamla och Nya Testamentet samt flera andra medeltida handlingar, fördrag, kalendrar, förteckningar och övriga småskrifter.

Vi gick vidare till utställningen ”Svensk bokkonst”. Årligen utser en jury av deltagare, som är verksamma inom grafisk formgivning, förlag, tryckeri, bokbindning, illustration och fotografi, 25 verk som vinnare i tävlingen ”Svensk bokkonst”, som grundades 1933 och som skapades för att inspirera till ökad kvalitet inom bokproduktion. Sedan tog vi en paus och köpte kaffe och åt smörgås, som vi hade med oss. Vi fick sitta bakom en skärm i cafédelen, där de som köpte kaffebröd satt på andra sidan.

Efter att ha vilat en stund fortsatte vi på vår upptäcktsfärd. En hel bokhylla var fylld med riktiga telefonkataloger i papper. Jag anade Televerkets logotype på en del. Den första rikskatalogen kom ut 1889, ett häfte på fjorton sidor till 320 abonnenter i Stockholm.  Telefonimonopolet avskaffas 1993 och Televerket blev Telia. 2000 avknoppades katalogverksamheten från Telia till bolaget Eniro. År 2012 försvann persondelen i telefonkatalogen i Göteborg, Stockholm och Malmö. I släktforskningscirkeln kan man leta efter namn och adress i dessa gamla kataloger, vilka man inte kan söka efter på Internet.

Tidningar förvarar man dels på microfilm, dels digitaliserat. I avdelningen för tidskrifter får man plocka fram den microfilm man behöver och sätta sig vid en skärm som utrustats med microfilmläsare. Ingrid Gafvelin var lycklig över att ha funnit de artiklar hon sökte. Man kan även leta med datorns hjälp - det finns en sökfunktion för digitaliserade tidningar. Den kan man nå via KB:s hemsida eller som en direktlänk (https://tidningar.kb.se/). Observera att man inte behöver åka till KB för att nå denna sida utan kan sitta hemma vid sin dator och arbeta.

Veronika och jag besökte stora läsesalen. Förutom alla böcker finns arbetsplatser för studier och forskning. På KB har man tillgång till fri wifi både genom lärosätestjänsten ”eduroam” och genom KB:s eget trådlösa nätverk. På ena väggen klättrar hyllor och böcker ända upp i taket. Veronika visade ett verk hon varit med om att ta fram – Svensk Författningssamling (SFS). Det är en kronologisk sammanställning av Sveriges författningar, som utgörs av lagar och förordningar. Trappen till de olika avdelningarna med bokhyllor låg diskret i ett av hörnen på rummet. Lässalen var det sista vi besökte innan vi begav oss hemåt.

Med här finns mer för en släktforskare att läsa. Genom personarkiven kan man följa processen i ett författar- eller konstnärskap, ta del av manuskript eller brev från beundrare, meningsmotståndare och samarbetspartners. Författare och andra litterärt verksamma personer dominerar KB:s personarkiv. KB har även enskilda arkiv efter släkter, föreningar och organisationer, samt arkiv som rör bland annat bokutgivning och tidskrifter.

Ulla Laiho

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel