Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

PRO Ösmos släktforskningscirkeln besökte kommunens arkiv – en guldgruva för släktforskare

Många bra tips blev det när släktforskningscirkeln inom PRO i Ösmo besökte Nynäshamns kommuns arkiv.

Annons

Anmäl text- och faktafel

Vera Magnusson hade ordnat så att släktforskningscirkeln fick en visning av kommunarkivet i Nynäshamn den 27 mars. Patrik Larsson, ansvarig kommunarkivarie tog emot oss. Han gav en bakgrund till sin arbetsuppgift och berättade, att han håller på att ta fram informationsmaterial för kommunens hemsida. Han vill göra arkivet mer tillgängligt för invånarna och att digitalisera materialet är ett sätt.

Patrik fortsatte med att beskriva bakgrunden till varför alla handlingar finns sparade. Äldre dokument fanns i kyrkoarkiven då dessa ansvarade för skola och fattigvård före 1863. De borgerliga kommunerna (alltså ett territoriellt avgränsat område) bildades den 1 januari 1863 och övertog då ansvaret för skola, fattigvård och äldrevård från socknarna, som tidigare ansvarat för dessa uppgifter. I Sverige fanns då ca 2500 kommuner (idag 290). Städerna hade redan tidigare ett mått av självstyre genom sina stadsprivilegier. Sedan utökades kommunernas ansvar och verksamhet under åren med exempelvis bygglov, förskola, renhållning, vatten, socialtjänst.

Arkivet i Nynäshamn innehåller cirka 800 hyllmeter dokument, varav alla är allmänna men några kan omfattas av sekretessbestämmelser som i vissa fall sträcker sig upp till 70 år. Handlingar är enligt lag en del av vårt gemensamma kulturarv. Kulturarvsaspekten och behovet av information för framtida forskning måste tas med när man utreder gallring.

Förutom handlingar från den nuvarande kommunen finns även arkiven från:

• Ösmo kommun (1863-1973)

• Sorunda kommun (1863-1973)

• Torö kommun (1863-1952)

• Nynäshamns köping (1911-1945)

• Nynäshamns stad (1946-1973)

Dokumenten kan göra förfäderna i ett anträd mer levande genom att man kommer människornas vardag närmare än vad man gör genom exempelvis husförhörslängder eller mantalslängder. Verksamheterna är många och omfattande och har ofta inneburit direkta ingripanden i enskilda människors liv. Förutom tidigare exempel kan nämnas fattigvård, barnavård (fosterbarn), nykterhetsvård, skola och hälsovård, vilket bara är några exempel på kommunala ansvarsområden. På alla dessa områden skapas handlingar, som bildar arkiv, och de människor, som blir föremål för utredningar, ger avtryck i dessa. Handlingarna kan därför innehålla mycket information om hur din släkt har levt och verkat. För en del gäller sekretess, vilken löses upp vid dödsfall. För övrigt får man göra en bedömning om man kan lämna ut en uppgift.

Det mest omfattande materialet är skolarkiven. Där finns information om de flesta av de barn som har bott i kommunen under skolplikten. Examenskataloger innehåller uppgifter om elevernas betyg, hemvist, födelsedata, vitsord, skolgång och även särskilda anmärkningar om barnen. Elevkort, inskrivningsböcker, huvudböcker och dagböcker kan ge information om målsmans namn och yrke samt mer detaljerade uppgifter om elevernas skolgång. I vissa arkiv finns också skolfoton, uppsatser, skrivningar och andra elevarbeten. Nationella prov ska alltid bevaras och där gäller inte 70 års sekretess. Undantag är skyddad identitet. Vera saknade ett betyg och Patrik hade plockat fram en bok, där dessa fanns inskrivna och Gunhild Serrander hittade en släkting i Klöfsta i en annan förteckning.

Patrik berättade om fyrklängder. Fyrktalen bestämde hur många röster man hade på kommunalstämman (alla röstberättigade hade inte lika många röster) och hur mycket kommunalskatt man skulle betala. Hans farfars farfar hade 18 röster. Efter 1909 heter det debiterings- och uppbördslängder respektive röstlängder. År 1918 skedde en rösträttsreform där bland annat den graderade rösträtten avskaffades och alla fick lika rösträtt.

Valet 1921 är första gången som de flesta kvinnorna fick rösta. Patrik visade en röstlängd där man kunde se att hans egen farfars far, farfars farfar och farfars farmor hade utövat sin rösträtt. Röstlängden kan ibland innehålla uppgifter om varför någon har nekats att rösta eller saknar rösträtt.

Under tidigt 1900-tal börjar man upprätta akter över de personer som kom i kontakt med myndigheterna exempelvis barnavårdsmannaakter. Från 1918 skulle kommunerna utse barnavårdsmän till alla barn födda utom äktenskapet, som bland annat hade till uppgift att utreda faderskap och se till att fäderna betalade underhåll. Dessa akter ger ofta bra beskrivningar över både modern och barnet och innehåller ofta uppgifter om sociala och ekonomiska förhållanden. I de fall faderskapet inte var känt på förhand kan de även innehålla korrespondens med misstänkta eller avslöjade barnafäder. När man letar efter barn kan de ligga under moderns födelsedag/personnummer. 70 års sekretess gäller.

De handlingar som har berörts utgör endast en del av det kommunala arkivmaterialet, som kan vara intressant för dig som vill göra historien lite mer levande. Andra dokument som kan komplettera historien om människor i anträd är protokoll för lokalt aktiva politiker, akter för kommunanställda, kristidsnämndens handlingar med information, hjälpsökanden och deras familjer, bygglovshandlingar, hälsovårdsnämndens dokumentation om sanitära förhållanden och så vidare. Ett fåtal handlingar än inbundna – det mesta sparas löst i kartonger.

Fram till slutet av 1800-talet existerade inte Nynäshamn. Då fanns bara Nynäs gods och några små torp låg utspridda över området, som skulle bli Nynäshamns tätort. Patrik visade en karta över Nynäs villastad ritad 1904. År 1892 köptes Nynäs gods av professor Hjalmar Sjögren som hade stora planer för området. Hans tanke var att anlägga en villastad och badort samt Stockholms uthamn och dra en järnväg så att godset kunde lastas om. I norr skulle arbetarbostäder och industrier ligga, i mitten samhällsfunktioner och i söder praktvillor. Men man lyckades inte locka tillräckligt många förmögna så det blev en ort för industrier och arbetare. Det var först 1911 som Nynäshamn blev en egen köping avskild från Ösmo socken.

I protokoll från kommunalstämma i Nynäshamns köping av den 21 januari 1911 kan man se att ordförande i Ösmo sockens kommunalstämma läste en ’note’, som anlänt från Kungl. Civildepartementet den 31 december 1910, att Kungl. Majt:s beslutat att Nynäshamn från och med den 1 januari 1911 ska utgöra en från Ösmo socken avskild köping. Idag är det många som har sin arbetsplats i Nynäshamns kommun. Där finns den politiska ledningen i kommunfullmäktige med de olika nämnderna, en tjänstemannaorganisation och olika förvaltningar. På kommunens hemsida finns redan information, som vi alltså inte behöver vänta i 70 år på för att få läsa. Vi avslutade vårt intressanta besök med en kopp kaffe med dopp på Jannes café för att låta intryck, aha-upplevelser och Patriks information, som blev en resa i historien, sjunka in.

Ulla Laiho

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel