Annons
Vidare till nynashamnsposten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Släktforskarförening gick till sjöss

Den 12 november gick vi till sjöss under medlemsmötet i Nynäshamns släktforskarförening. På plats för att berätta allt om hur man forskar om sjöfolk fanns Eva Johansson, författaren till boken som heter just ”Släktforska om sjöfolk” utgiven av Sveriges släktforskarförbund.

Anmäl text- och faktafel

År 1180 fanns 3 581 segelfartyg registrerade i Sverige. 1910 fanns endast 1 635. Då hade i stället ångfartygen blivit fler, berättade Eva Johansson. För att hålla reda på de svenska sjömännen skapades sjömanshusen i mitten av 1700-talet.

– Som mest fanns det 40 sjömanshus längs de svenska kusterna, berättade hon.

Det svenska företaget Arkiv Digital, som många släktforskare i dag använder i sin forskning, har i dag hunnit digitalisera alla sjömanshusarkiven. De innehåller inte samtliga handlingar som finns kopplade till sjöfart, och handlingarna är inte lika strukturerade som kyrkoarkiven (till exempel husförhörslängder och födelseböckerna), men där finns ändå mycket att hämta för den som söker sina sjöfarande släktingar.

Eva Johansson rekommenderade att man börjar leta i inskrivningsböckerna.

– I husförhörslängderna har ofta prästen skrivit ”sjöman” och vilket sjömanshus personen var inskriven i. Ibland finns även personens särskilda nummer. Med hjälp av uppgifterna kan man gå till det aktuella sjömanshuset och börja titta i inskrivningsboken.

I handlingarna kan man till exempel få reda på när personen gick till sjöss genom det aktuella sjömanshuset första gången, men också personliga uppgifter som längd, hälsotillstånd och i viss utsträckning utseende.

I mönstringsliggarna kan man få en bild av vad personen gjorde ombord, till exempel om han var eldare, lättmatros eller jobbade i köket ombord. Det ska sägas att det även fanns kvinnor som jobbade till sjöss, men de är långt ifrån lika många som männen – framför allt under 1700- och 1800-talen.

I sjömansrullan finns uppgifter som besättningslistan, så att man kan se vilka som fanns ombord samtidigt. Men man kan också få uppgifter om avmönstringar. De som mönstrade av i utländska hamnar kan till exempel ha drabbats av sjukdom ombord och behövde sjukvård.

Lite mer svårtillgängliga handlingar är gratialansökningar (ansökningar om pension). Dem får man söka på det landsarkiv som sjömanshuset är kopplat till, eftersom handlingarna ofta inte är digitaliserade.

– Men hittar man dem kan man stöta på fantastiska berättelser som ger mycket för att man ska få en bild av hur sjömannen och hans familj levde, sa Eva Johansson och visade ett exempel från 1809 där en sjömansänka ansökte om bidrag för att försörja sig själv och den femåriga sonen efter makens död.

Helene Skoglund, Nynäshamns släktforskarförening

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel