Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Soldatnamnet är inget släktnamn utan kopplat till yrket”

Under Släktforskningens dag berättade Maria Landin från Nynäshamns släktforskarförening om båtsmän, de indelta soldaterna som förr tillhörde flottan.

Annons

Nynäshamns släktforskarförening fanns på plats i biblioteket i Nynäshamn under Släktforskningens dag den 18 januari och det var ett fyrtiotal personer som hade kommit för att höra Maria Landin berätta om båtsmän.

Gårdarna delades in i rotar som fick försörja en soldat eller en båtsman. Båtsmännen tilldelades ett båtsmanstorp, där de fick bruka jorden, men rotebönderna var skyldiga att i viss mån se till att underhålla båtsmanstorpet. I våra trakter finns flera kvar.

Ibland ser man också något som kallas ”fördubblingsbåtsmän” i de gamla husförhörslängderna. De var ersättare till båtsmannen, och skulle ta över om båtsmannen kallades in och dog.

Den nya soldaten på båtsmanstorpet tog inte bara över torpet, utan ibland även änkan efter sin företrädare. Det förekom bland annat bland präster, och kallas att ”konservera” änkan. Men soldaten tog också över den gamla soldatens efternamn, berättade Maria Landin.

– Det har ni säkert stött på om ni har soldater i er släktforskning, att helt plötsligt heter de något annat. Soldatnamnet är inget släktnamn, utan kopplat till yrket.

Soldatnamnen anspelade ofta på bra egenskaper för en soldat, som ”Rask”, ”Frisk” eller till exempel syfta på soldatens längd.

– Vilket förstås kunde bli lite lustigt om den efterföljande soldaten inte var lika reslig, sa Maria Landin.

Men är också vanligt med soldatnamn som är naturnamn, eller som har koppling till den trakt roten fanns i.

I våra trakter hamnade många båtsmän i klammeri med rättvisan. Maria berättade bland annat om båtsmannen Örn, som lejts av en dräng som tjänade på Arbottna på Muskö, att skjuta ihjäl stadskamreren Carl Segerlund 1757.

I Muskö sockens dödbok från 1757 har prästen gjort en anteckning om det hemska mordet: ”1757 marti 27 stadskamreren Carl Segerlund på Arbotna blev om ottan i sin cammare af en gudlös mann genom fönstret ihjälskjuten”.

– Det ansågs extra allvarligt att han sköts när han låg och sov i sin säng.

Gärningsmännen avrättades vid galgbacken i Jordbro.

Helene Skoglund, för Nynäshamns släktforskarförening

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel