Annons
Vidare till nynashamnsposten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Världsomsegling med Mary Ann i sockenstugan

Lars-Åke Svenheden berättade om Sveriges första världsomsegling under en måndagslunch i sockenstugan i Ösmo.

Sockenstugan i Ösmo, där man träffas varje måndag för att ventilera världshändelser och annat intressant. Där serveras, efter att man “pratat av” sig lite grann, en härligt god lunch. Denna måndag var temat “vegetariskt” och besökarna bjöds en helt underbar pumpasoppa med bröd, smör och ost. Efteråt serverades kaffe med rulltårta.

Mätta, belåtna och nöjda fick vi så en härligt fin berättelse om Sveriges första världsomsegling. Det var Lars-Åke Svenheden som på ett förnämligt medryckande sätt berättade denna fantastiska historia:

Vi går tillbaka till första delen av 1800-talet. C.F Liljevalch var en stor industriman, som startade olika företag, bland annat ett varv i Luleå, Oscarsvarvet. Där byggde han ett fartyg som skulle gå på Australien. Fartyget hette Mary Ann. Hon var 21,8 meter lång, 7,1 m bred och med 9 mans besättning. Redaren Liljevalch fick rätten att använda Mary Ann som handelsfartyg.

Jungfruresan genomfördes i augusti 1838 mellan Luleå och Stockholm. Liljevalch och hans affärskompis N.P Ringman planerade, att fartyget skulle användas för varutransporter till Australien, med Ringman som kapten. Strax före planerad avresa avslöjades Ringman som bedragare. Liljevalch varnades  - “gör inga affärer med Ringman”.

Liljevalch behövde nu en ny kapten. Nils Werngren  - som var kapten på Liljevalchs skonert “Snäll”  - valdes att bli kapten på Mary Ann. I augusti 1839 lämnade Mary Ann Stockholm, med Werngren som befälhavare endast 24 år gammal.

Man lastar fartyget md allehanda varor. Resan gick till England, i hopp om att kunna sälja lasten. Det misslyckades och Liljevalch uppdrog åt Werngren att gå vidare till Australien. Där går det bra att bli av med  varorna. Man kan ju inte gå tillbaka med tom båt till Sverige, utan lastar den då med kol.

Ett besök på Thahiti ingår i resan. Där träffar man dess hövding. Det visar sig vara en kvinna vid namn “Pommare IV”. Där provar man även på att bli pärlfiskare, men det slog inte så väl ut. Från Australien till Valparaiso, där man blir av med kollasten. Vidare norr om Valparaiso till “Hunasco”. Där lastar man kopparmalm, man visste att England ville ha det. Man seglar och seglar, lossar kopparmalmen och lastar med salt.

Man kommer så småningom tillbaka till Sverige i maj 1841 och har då varit ute till sjöss i 316 dygn. Vid hemkomsten fattas två man på båten, en hade drunknat och en hade rymt från båten någonstans under färden.

Det var strapatsrika resor man gjorde på den tiden. Bland annat var väl inte hygienen så mycket att hurra för. Dels hade man ju lastat levande djur, för att kunna ha “färsk” mat ombord! I strapatserna ingick ju också grov sjö och den lilla skonerten var säkert illa ute många gånger.

Mary Ann var det första svenska fartyg som besökt Australien. Man kan jämföra med Älvsnabben, som gjorde sin första världsomsegling 1954-55. För Liljevalch gick hans affärsverksamhet bra. Han grundade sedan det kända Liljevalchs konstmuseum.

Tack Lars-Åke Svenheden för ditt kunnande och ditt framförande. Jag vet att du har upplevt Älvsnabben!

Anna Möllerfält

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Nynäshamns Posten Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel